Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

Stöd kostforskningen nu


90_Konto_Logo_RGB_widget


Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad




Selection of spices and herbs on wooden surface

Kostfondens mål: fler människor ska leva friskare

»Låt maten vara din medicin och medicinen vara din mat.« Det sa medicinkonstens fader Hippokrates flera hundra år f. Kr. Men sedan de första livräddande läkemedlen kom under början av 1900-talet har medicinsk forskning främst handlat om att utveckla nya effektiva piller. De fungerande kostbehandlingar som användes, till exempel vid diabetes och epilepsi, föll i glömska och mat blev något som vi framförallt äter för att få näring och energi.

På 1970-talet kom sedan de första varningarna om att mättat fett var farligt för hjärtat. För att minska mängden kalorier i kosten, rekommenderades alla att äta en lågfettdiet. Men modern forskning visar att vården förmodligen har haft ett för ensidigt fokus på kolesterolnivåerna i blodet och tagit för lite hänsyn till blodsocker och insulinnivåer. En hel del talar för att ett byte från fett mot kolhydrater i form av vitt mjöl, ris och socker till och med kan orsaka sjukdom och förvärra ett sjukdomsförlopp. Till de sjukdomar där kostråden behöver utvärderas på nytt hör därför typ 1-diabetestyp 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom, cancer och demens.

Det behövs gedigen vetenskap för effektiva kostråd

Många personer vittnar även om att de har blivit av med sina magproblem eller sin migrän sedan de har lagt om kosten. Andra har blivit gravida eller sluppit sin akne. Men sådana anekdotiska bevis kan inte användas som grund för behandlingar inom vården. De rekommendationer som läkare ger måste vila på gedigen vetenskap. Det är här som Kostfonden kommer in. Vi arbetar för att driva fram mer och bättre forskning kring kostens effekter på hälsa och sjukdom. Det handlar inte bara om olika fetter, socker och andra kolhydrater, utan också om hur gluten, antioxidanter och andra viktiga komponenter i kosten påverkar kroppen och vårt välmående.

Läs mer om varför vi grundade Kostfonden: fler människor ska leva ett friskare liv.

Hur jobbar vi?

Kostfonden samlar in resurser till vetenskapliga studier som undersöker kostens effekter på hälsan och vilka eventuella biverkningar en kostomläggning kan ge. Eftersom kostforskning saknar kommersiellt intresse är de studier som genomförs i dag generellt för små och för kortsiktiga för att kunna förändra vården. En viktig del i Kostfondens arbete är därför att driva fram stora och högkvalitativa studier som kan ligga till grund för nya behandlingsrekommendationer. För att driva utvecklingen framåt identifierar Kostfonden genom vårt vetenskapliga råd viktiga kunskapsluckor. Sedan samlar fonden in pengar genom till exempel crowdfunding för att kunna fylla viktiga kunskapsluckor med bra vetenskap.

Vi är en ideell förening och vårt mål är att största möjliga andel av inkomna bidrag ska gå till vetenskaplig forskning. I enlighet med reglerna som Svensk Insamlingskontroll har för organisationer med 90-konto, ska minst 75 procent av de totala intäkterna gå till Kostfondens ändamål. Vill du hjälpa oss att förändra vården i Sverige? Bli då månadsgivare. På så vis ger du oss förutsättningar att bedriva ett långsiktigt och strukturerat arbete.

Vetenskapligt råd

Ordförande: Kerstin Brismar
Kerstin Brismar är professor i diabetesforskning, specialist i internmedicin, endokrinologi, diabetologi och överläkare på Sophiahemmet. Tidigare arbetade hon på Karolinska Universitetssjukhuset i 40 år. Under de senaste 30 åren har hon studerat orsaken bakom diabeteskomplikationer och har bland annat visat hur högt blodsocker orsakar lokal syrebrist i vävnaden, vilket bland annat förklarar till svårläkta fotsår och att man vid diabetes har sämre förmåga att anpassa sig till syrebrist och oxidativ stress. Ett annat viktigt forskningsspår har varit kroppens tillväxtsystem, som påverkar diabetesutvecklingen och dess komplikationer men också är inblandat i cancertillväxt. Brismar har genomfört flera studier där hon undersökt hur kost och periodisk fasta påverkar blodsocker, insulinnivåer, blodfetter och andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Hon vill bidra till högkvalitativ forskning inom kostområdet, så att personer med diabetes kan få bästa möjliga kostråd. Läs mer om Kerstin Brismar här: Vill utreda långsiktiga effekter av kostråd.

Ledamot: Nina Rehnqvist
Nina Rehnqvist var direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 2003-2006. Hon är nu ordförande i SBU:s nämnd som bland annat utser vilka projekt myndigheten ska arbeta med. Rehnqvist är specialist i kardiologi och docent i internmedicin vid Karolinska Institutet. Hon har ett förflutet som chef för kardiologisektionen på Danderyds sjukhus. Mellan 1995-2003 arbetade hon som överdirektör för medicinska frågor vid Socialstyrelsen. Rehnqvist var ordförande i SBU:s genomgång ”Mat vid fetma”. Nina Rehnqvist vill arbeta för forskning av hög kvalitet. Hennes erfarenhet som kardiolog är att patienter vill ha konkreta och bra tips kring vad de ska äta, men att forskning kring kosten i dag är eftersatt och att det saknas vetenskaplig grund för bra råd.

Ledamot: Jonas Lindblom
Jonas Lindblom är medicinsk utredare vid Tandvårds– och läkemedelsförmånsverket (TLV). Han är docent i funktionell farmakologi vid Uppsala universitet. Tidigare arbetade han för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) där han bland annat projektledde genomgångarna ”Mat vid fetma” och ”Mat vid diabetes.” Genomgångarna visade, utöver annat, att grunden för att ge bra kostråd vid både diabetes och fetma är bräcklig. Det finns många kunskapsluckor att fylla. Jonas Lindbloms stora erfarenhet av att granska vetenskapliga studier kommer vara till nytta för Kostfonden.

Ledamot: Magnus Simrén
Magnus Simrén är professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset; han är ordförande för den vetenskapliga kommittén vid United European Gastroenterology och leder ett europeiskt samarbete där forskarna bland annat bygger upp en biobank med kliniskt material från tusentals IBS-patienter. Under 17 år har Simrén studerat magåkomman IBS, som drabbar 10-15 procent av befolkningen. Forskare vet att kosten påverkar IBS, med exakt hur är fortfarande oklart. Magnus Simrén vill verka för att få fram kostråd som bättre kan lindra IBS.

Ledamot: Ann Fernholm
Ann Fernholm vetenskapsjournalist, författare och disputerade i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet. Sedan 2009 har hon granskat vetenskapen bakom de kostråd som ges till friska och sjuka. Hon har varit med och grundat Kostfonden för att hon ser ett stort behov av mer högkvalitativ forskning inom kostområdet.

Suppelant: Staffan Lindeberg 
Staffan Lindeberg är docent i allmänmedicin vid Lunds universitet och distriktsläkare i Lund. I början av 1990-talet genomförde han en stor hälsoundersökning av en del av befolkningen på Kitava, en ö som tillhör Papua Nya Guinea. Hans undersökningar visade att invånarna inte verkade drabbas av fetma, typ 2-diabetes, högt blodtryck, stroke eller hjärt-kärlsjukdom. Sedan dess har Lindeberg i flera studier kartlagt hur en så kallad paleolitisk kost påverkar hälsan.

Styrelse

Ordförande: Fredrik Sjödin
Fredrik Sjödin arbetar som riskkapitalist och affärsängel. Han har ett personligt engagemang i frågor som rör kost, hälsa och sjukdom och är övertygad om att bättre vetenskap kring kostens påverkan kommer att bidra positivt till folkhälsa, livskvalitet och hälsoekonomi i Sverige. Fredrik har därför engagerat sig i att grunda och lansera Kostfonden.

Vice ordförande: Ann Crafoord Ingvar
Ann Crafoord Ingvar är utbildad ekonom och har under många år jobbat på SEB. Ett intresse för människors hälsa fick henne att läsa till sjuksköterska 1999. Idag jobbar hon på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus och på  vårdcentral. Som verksam i vården ser Ann det som ett stort problem att det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd till personer med typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och andra sjukdomar är så bräckligt. Hon engagerar sig i Kostfonden eftersom vetenskapen på kostområdet behöver stärkas. Vårdpersonal måste få reda på vilka kostråd som effektivast kan hjälpa patienterna att leva så friska som möjligt.

Ledamot: Andreas Eenfeldt
Andreas Eenfeldt är läkare och specialist i allmänmedicin. Han driver en av Sveriges största bloggar: kostdoktorn.se, med cirka en miljon besök i månaden. Via bloggen har han under många år kritiserat råden om en lågfettdiet. De tusentals mejl som strömmar in från läsare talar för att kosten kan påverka allt från vanliga magbesvär, migrän och allergier till övervikt och typ 2-diabetes. Med mer vetenskap som stöd kan fler människor få effektiv hjälp i sjukvården –  istället för livslång symtomlindring med piller kan i bästa fall en livsstilsändring bota.

Ledamot: Ann Fernholm
Ann Fernholm är vetenskapsjournalist och författare av böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Hon har disputerat i biokemi och har sedan år 2009 granskat råden om en lågfettdiet. Det arbetet har övertygat henne om att kostbehandlingar kan spela en mycket större roll i vården än vad de gör idag. Hon har varit med och grundat Kostfonden eftersom högkvalitativ forskning är avgörande för att förändra vården.

Suppleant: Gunilla Eldh
Gunilla Eldh är frilansjournalist och författare. Hon skriver om medicin och hälsa i tidningen Vårdguiden och har tidigare varit medicinjournalist på Dagens Nyheter. Tillsammans med hjärnforskaren Martin Ingvar skriver hon fackböcker om våra stora folkhälsoproblem: Hjärnkoll på vikten, Hjärnkoll på maten, Hjärnkoll på värk och smärta. Den senaste boken, Hjärnkoll på skolan, lyfter bland annat fram kostens betydelse för barns och ungas hälsa och utveckling.

Stadgar

Kostfonden grundades i juni 2014. Här hittar du våra aktuella stadgar: Kostfondens stadgar.