Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Kostforskningen behöver stöd för att växa sig stark

Ingen kan stansa ett piller som består av broccoli och olivolja. Det går inte att ta patent på riktig mat. Eftersom kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse är resurserna för att bedriva stora och välgjorda vetenskapliga studier knappa. En kostforskare får sällan mer än ett par miljoner kronor för att genomföra en vetenskaplig studie. Ett läkemedelsbolag kan lägga hundratals miljoner kronor på att bevisa att en enda medicin har effekt.

Brist på kommersiellt intresse ger svag vetenskap

Bristen på resurser gör att koststudier ofta omfattar för få försökspersoner och pågår under för kort tid. Resultaten håller därför sällan den kvalitet som krävs för att ändra nationella behandlingsrekommendationer. Kostfondens mål är att, med hjälp av ditt bidrag, stödja strukturerade utvärderingar av hur kosten påverkar hälsa och sjukdom. Fonden ska verka för att initiera stora, långsiktiga och välkontrollerade studier, gärna utformade av forskare som är varandras meningsmotståndare i vetenskapliga kontroverser. Detta för att säkerställa att studierna ger så objektiva resultat som möjligt.

Aktuellt

Kostfonden samlar just nu pengar till Europas största studie hittills av kost vid typ 2-diabetes. Projektet involverar forskare i fem olika länder och målet är att med kostens hjälp få sjukdomen att gå tillbaka. Två olika kostbehandlingar ska jämföras mot varandra. En grupp kommer att få en strikt lågkolhydratkost. Den andra gruppen kommer att få måltidsersättning och genomgå en extrem kalorirestriktion under tre månader. Sedan lottas deltagarna i denna grupp till att antingen äta en strikt lågfettkost eller en strikt lågkolhydratkost under studiens resterande tolv månader. Målet under denna fas är att bibehålla viktnedgången.

Projektet är viktigt eftersom allt fler drabbas av typ 2-diabetes, och många får sitt liv förkortat av sjukdomen. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv och spara stora resurser i vården. Läs mer här: Europas största studie av kost vid typ 2-diabetes.

Söka anslag

Kostfonden är ung och har ännu begränsade resurser. När våra tillgångar tillåter identifierar Kostfondens Vetenskapliga råd en kunskapslucka som behöver fyllas. Sedan håller vi en utlysning kring den kunskapsluckan. Intresserade forskare kan då komma in med förslag på studier inom området.

Pågående studier

2015 satsade Kostfonden på en utvärdering av kolhydraters roll vid magsmärtor, IBS. Cirka en tiondel av den svenska befolkningen har problem med IBS, men idag finns ingen riktigt bra hjälp att få. I studien som pågår på Sahlgrenska Universitetssjukhuset jämförs två olika slags kostbehandlingar mot en läkemedelsbehandling. Läs mer: Utvärdering av kolhydraters roll vid dagliga magsmärtor. Studien beräknas vara klar tidigast 2020.

2016 beslöt Kostfonden att satsa på en storskalig utvärdering av kostråden vid typ 1-diabetes. Många med typ 1-diabetes har ett så högt blodsocker att de riskerar att avlida i förtid av hjärt-kärlsjukdom eller njurskador. Effektivare kostbehandlingar, som sänker blodsockret, kan därför vara livräddande. I studien, som genomförs av vid Karolinska Universitetssjukhuset, jämförs tre olika former av koster som innehåller olika mängder av kolhydrater. Läs mer här: Stor utvärdering av kostbehandling vid typ 1-diabetes.

2018 bidrog Kostfonden till en studie av kost vid fetma, som pågår vid Universitetet i Bergen. Forskarna testar dels effekten av att under ett års tid äta en strikt lågkolhydratkost med mycket mättat fett, dels hur en lågfettkost som innehåller stora mängder vetemjöl och andra processade kolhydrater påverkar vikten. Läs mer här: Stor utvärdering av kolhydraters roll vid fetma.

2018 gav Kostfonden också ett anslag till en utvärdering av olika kostbehandlingar vid fettlever. Det saknas större studier av hur kosten påverkar fettlever. I projektet, som beräknas vara klart hösten 2020, jämförs en strikt lågkolhydratkost och en 5:2 diet med konventionell vård. Förhoppningen är att hitta en effektivare behandling, eftersom fettlever ofta utvecklas till en kronisk sjukdom och ökar risken för levercancer. Läs mer här: Vilken kostbehandling är effektivast vid fettlever?

2019 stöttade Kostfonden ett projekt kring hur socker påverkar vikten. En stor utmaning inom kostvetenskapen är att deltagare i olika studier missar att rapportera en del av allt de äter, speciellt livsmedel som anses onyttiga. I projektet utvärderar forskare vid Lunds universitet en mer objektiv metod att följa deltagarnas sockerkonsumtion. De mäter mängden sackaros i urinprover, och analyserar sedan hur avgörande sockerintaget har varit för vikten. Läs mer här: Sockerkonsumtion ska undersökas genom urinprover.

Tidigare studier

Eftersom fonden är så ung har inga vetenskapliga studier ännu avslutats.