Kost vid typ 1-diabetes – ett eftersatt område
Cirka 50 000 personer har typ 1-diabetes i Sverige. Sjukdomen gör att blodsockret lätt stiger till nivåer som skadar njurar och ögon, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mindre pilotstudier visar att det med kostens hjälp går att sänka och stabilisera blodsockret, men det saknas välgjorda studier på området.
Årligen insjuknar ungefär 2 000 personer i typ 1-diabetes, av dessa är cirka 800 barn. Många lever ett långt liv med sjukdomen, men en del tar allvarlig skada av det höga blodsocker som typ 1-diabetes kan orsaka. Njurarna slås ut, vissa får synskador och en del drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan i medelåldern. En svensk studie från 2014 visar att personer med typ 1-diabetes har en mer än dubbelt så hög risk att avlida i förtid i jämförelse med kontrollgruppen.
Cirka en fjärdedel har skadligt högt blodsocker
Under senare år har nya insulinbehandlingar hjälpt många att få bättre kontroll på sitt blodsocker, men enligt siffror från Nationella diabetesregistret har fortfarande cirka en fjärdedel av alla med typ 1-diabetes ett skadligt högt medelblodsocker (Hba1c). Det är bland annat kopplat till en mer än fem gånger högre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom.
När statens kunskapscentrum för hälso- och sjukvård, SBU utvärderade den vetenskapliga grunden för kostråd vid typ 1-diabetes konstaterade myndigheten att det råder en ”uppenbar brist” på högkvalitativa studier som undersöker kostens effekter på sjukdomen. Socialstyrelsen skriver också i sina nuvarande diabeteskostråd att: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.”
En kostomläggning kan minska blodsockret
En rad mindre pilotstudier av typ 1-diabetes visar dock att mängden och kvaliteten på kolhydraterna i maten är avgörande för hur mycket blodsockret stiger efter en måltid. Men dessa studier är för små för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. 2017 satsade Kostfonden därför på en högkvalitativ studie som på ett strukturerat vis utvärderar hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå vid typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Sjukhuset jämför effekten av en traditionell diabeteskost (50-60 kaloriprocent kolhydrater) med en måttlig och strikt lågkolhydratkost. Studien är tillräckligt stor och välgjord för att kunna passera SBU:s nästa genomgång av ”Mat vid diabetes.” Det i sin tur kan leda till förändringar av Socialstyrelsens nationella behandlingsrekommendationer. På så vis arbetar Kostfonden för att stärka kostbehandlingars roll i vården. Målet är att fler ska leva ett längre och friskare liv med typ 1-diabetes. Det är speciellt viktigt eftersom antalet barn och unga vuxna som drabbas av sjukdomen har ökat.
Vill du hjälpa oss i detta livsviktiga arbete? Ge en engångsdonation, eller bli månadsgivare så hjälper du oss att bedriva ett långsiktigt arbete.
Referenser:
Studier som visar att en kostomläggning kan stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes:
Rovner, A. J., Nansel, T. R. & Gellar, L. The effect of a low-glycemic diet vs a standard diet on blood glucose levels and macronutrient intake in children with type 1 diabetes. Journal of the American Dietetic Association 109, 303-307, doi:10.1016/j.jada.2008.10.047 (2009).
Buyken, A. E. et al. Glycemic index in the diet of European outpatients with type 1 diabetes: relations to glycated hemoglobin and serum lipids. The American journal of clinical nutrition 73, 574-581 (2001).
Nielsen, J. V., Gando, C., Joensson, E. & Paulsson, C. Low carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: A clinical audit. Diabetol Metab Syndr 4, 23, doi:10.1186/1758-5996-4-23 (2012).
Studier som kopplar ett högt blodsocker och insulinbehov vid typ 1-diabetes till högt BMI, insulinresistens och allvarliga komplikationer:
Kilpatrick, E. S., Rigby, A. S. & Atkin, S. L. Insulin resistance, the metabolic syndrome, and complication risk in type 1 diabetes: ”double diabetes” in the Diabetes Control and Complications Trial. Diabetes care 30, 707-712, doi:10.2337/dc06-1982 (2007).
Soedamah-Muthu, S. S. et al. Predicting major outcomes in type 1 diabetes: a model development and validation study. Diabetologia 57, 2304-2314, doi:10.1007/s00125-014-3358-x (2014).
Thorn, L. M. et al. Metabolic syndrome in type 1 diabetes: association with diabetic nephropathy and glycemic control (the FinnDiane study). Diabetes care 28, 2019-2024 (2005).
Thorn, L. M. et al. Metabolic syndrome as a risk factor for cardiovascular disease, mortality, and progression of diabetic nephropathy in type 1 diabetes. Diabetes care 32, 950-952, doi:10.2337/dc08-2022 (2009).
Lind, M. et al. Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes. The New England journal of medicine 371, 1972-1982, doi:10.1056/NEJMoa1408214 (2014).
