Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

Stöd kostforskningen nu


90_Konto_Logo_RGB_widget


Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad




Utvärdering av kolhydraters roll vid dagliga magsmärtor

Cirka en av tio personer lider av IBS. Barn och vuxna har dagliga magsmärtor och ingen vet vad som vållar problemen. Det saknas etablerade och effektiva kostbehandlingar och många lider i åratal. För att stärka kunskaperna på området satsar Kostfondens under 2015 och 2016 på en studie som utvärderar vilken effekt olika former av kolhydrater har på sjukdomen.

– Det är så många som mår så dåligt. Vi träffar de sjukaste och många fokuserar helt på att klara sitt jobb, sedan åker de hem och dyker ner i soffan. De slopar alla sociala aktiviteter och deras liv påverkas väldigt mycket, säger dietisten och forskaren Stine Størsrud vid Mag-Tarmlab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, som kommer att leda studien.

Hon kommer att utvärdera kolhydraters roll vid IBS, eftersom många gasbildande bakterier livnär sig på kolhydrater. År 2013 visade till exempel en studie att en kost kallad ”low-FODMAP” kan lindra smärtorna. Low-FODMAP går ut på att mängden av vissa växtfibrer, sockerarter och sockeralkoholer, som göder tjocktarmsbakterierna, minimeras i kosten. Svårsmälta kolhydrater ersätts istället med mer lättsmälta varianter, som tunntarmen kan absorbera.

Bra effekt på magen när diabetiker äter mindre kolhydrater

Low-FODMAP-kost har bra effekt för många patienter, men inte på alla. Frågan är om fler skulle kunna bli hjälpta om än mer svårsmälta kolhydrater togs bort ur kosten? Diabetesläkare vittnar om att patienter som börjar äta en lågkolhydratkost för att sänka blodsockret ofta mår bättre i magen. Liknande berättelser kommer från enskilda personer som har prövat lågkolhydratkost för att gå ner i vikt. En mindre pilotstudie från 2009 visade att 10 av 13 personer som åt en strikt lågkolhydratkost under fyra veckor fick en mycket bättre fungerande mage.

För att få bättre kunskap om vilken roll kolhydrater spelar vid IBS ska nu Stine Størsrud genomföra en randomiserad kontrollerad studie på 250 patienter med IBS, där effekten av low-FODMAP jämförs med en strikt lågkolhydratkost och en traditionell kostbehandling. Under fyra veckor kommer patienterna att få genomgå en kostbehandling. För att säkerställa att deltagarna äter den rekommenderade kosten kommer de att få matkassar med recept och måltidsförslag hemskickade till sig. Efter den insatsen kommer Stine Størsrud att följa patienterna under tre månader.

En stor studie som kan få stort genomslag

Kostfondens vetenskapliga råd bedömer att studiens design håller hög kvalitet och den har potential att göra stor nytt för väldigt många. Om den strikta lågkolhydratkosten visar sig ha effekt vid IBS, kan en helt ny behandling etableras. Resultaten kommer i så fall sannolikt att spridas både i Sverige och internationellt.

Kostfonden har satsat 600 000 kronor och Skandias forskningsfond har finansierat studien med närmare 2 miljoner kronor. Studien kommer att dra igång våren 2016. Resultaten beräknas komma efter cirka två år.