Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på  Kostfondens nyhetsbrev

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Korttidsfasta och LCHF är effektiva behandlingar mot fettlever

Allt fler drabbas av fettlever, vilket ökar risken för bland annat levercancer och skrumplever. En studie som Kostfonden har bidragit till visar att både korttidsfasta och lågkolhydratkost kan minska mängden fett i levern radikalt. Hälften av patienterna blev botade, och därmed kan långsiktiga skador på levern förebyggas.

Antalet personer med icke-alkoholrelaterad fettlever har ökat dramatiskt i fotspåren av fetmaepidemin. Ungefär hälften av alla med typ 2-diabetes har fettlever, vilket leder till en förhöjd risk för både levercancer och skrumplever.

Trots att sjukdomen är vanlig, saknas effektiva medicinska behandlingar. Fettlever kan visserligen botas med hjälp av en varaktig viktnedgång, och patienterna rekommenderas ofta att minska på mängden kalorier i maten och dra ner på alkoholen och sötsakerna. Men få lyckas vända sin sjukdom. I en studie som Kostfonden bidragit till och som publicerats i tidskriften JHEP Reports, har forskare vid Karolinska Institutet därför undersökt om populära dieter som 5:2-fasta och lågkolhydratkost kan hjälpa patienterna på ett bättre vis.

– En grundfråga vi ville besvara var om en högfett diet som LCHF skulle vara sämre på att behandla en fettsjukdom som fettlever, än en 5:2-dieten som bygger på korttidsfasta. Vårt huvudfynd är att båda dieterna är lika effektiva, säger Magnus Holmer, specialistläkare i gastroenterologi, som har varit huvudansvarig för studien.

5:2-fasta eller LCHF halverade leverfettet

Studien inkluderade totalt 74 patienter, som lottades till tre olika grupper: en kontrollgrupp, som fick konventionella kostrekommendationer, och två dietgrupper. Deltagarna i 5:2-gruppen fick fasta två dagar i veckan, och åt då bara 500-600 kcal. LCHF-gruppen skulle begränsa intaget av kolhydrater till maximalt 10 procent av alla kalorier. De åt totalt sett lika mycket kalorier som 5:2 gruppen, men spritt över hela veckan.

Efter tre månader mätte forskarna hur leverfettet hade påverkats. Deltagarna i de båda dietgrupperna hade då i genomsnitt halverat mängden fett i levern, och ungefär hälften av dem hade botats från sjukdomen. I kontrollgruppen hade leverfettet minskat med 16 procent, och endast 8 procent var botade.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades

Förutom att ha in positiv inverkan på leverfettet, förbättrade båda dieterna deltagarnas blodsocker, och flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Det onda LDL-kolesterolet sjönk på 5:2-dieten, medan LCHF-dieten inte hade någon signifikant inverkan på detta blodfett. Däremot höjde LCHF-kosten det goda HDL-kolesterol, en positiv blodfettförändring som stämmer med vad flera tidigare studier har visat [1-4].

I en oberoende kommentar till studien menar Philipp Kaldis, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, att allt som kan hjälpa personer med fettlever att gå ner i vikt är bra:

– Man kan så klart säga åt personer att äta mindre, men det verkar av någon anledning inte fungera. Att som i 5:2-dieten bara begränsa kaloriintaget två dagar i veckan är sannolikt en mer rimlig strategi. Vad gäller LCHF-kosten är det säkert så att fettet gör att du känner dig mer mätt och därför kan äta mindre, säger han.

Några skillnader mellan kostuppläggen

En skillnad mellan de två dieterna är att 5:2-fastan, men inte LCHF-kosten, minskade leverns stelhet. Det kan indikera att 5:2-fasta långsiktigt minskar risken för skadlig ärrvävnad, fibros, i levern. Men metoden som användes för att mäta leverstelheten i studien ger begränsad information, och både Philipp Kaldis och Magnus Holmer menar att dessa resultat ska tolkas med försiktighet. Det behövs flera studier för att undersöka detta.

När forskarna mätte blodtrycket, hade istället LCHF-kosten en fördel. Den kosten minskade blodtrycket signifikant, vilket är kopplat till en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom.

En tredje skillnad mellan kostuppläggen är att vissa av deltagarna fick matsmältningsproblem, sura uppstötningar och ett lätt illamående på LCHF-kosten. På 5:2-dieten kände deltagarna istället trötthet och hunger de dagar som de fastade. En deltagare hoppade av 5:2-dieten, medan fem deltagare (20 procent) hoppade av LCHF-kosten. 17 procent hoppade av i kontrollgruppen.

Ju fler verktyg mot fettlever, desto bättre

Efter att studien avslutades, uppmuntrades deltagarna att följa det kostupplägg som de kände sig mest bekväma med. Efter ett år har Magnus Holmer träffat deltagarna igen:

– En del av deltagarna har då valt att köra en kombination av LCHF och 5:2-fasta. Man ska göra det som fungerar för en själv och som man mår bra av. Vissa har fysiskt ansträngande jobb. Då är inte en 5:2-fasta så lätt att följa. För personer som vill äta veganmat är det omöjligt att äta en LCHF-kost. Kostbehandlingen måste fungera för patienten, så det gäller att ha en pragmatisk syn på detta, säger Magnus Holmer.

Philipp Kaldis menar dock att det är viktigt att följa blodfetterna vid LCHF-kosten:

– Högfettdieten är kontroversiell, och det finns frågetecken kring hur den påverkar blodfetterna långsiktigt, säger han.

I tidigare studier där effekten av en LCHF-kost har undersökts under både ett och två år [1, 2, 4, 5], ligger värdet för det onda LDL-kolesterolet på samma nivå som i kontrollgruppen. I några studier höjs det lite [6], men samtidigt höjs goda HDL-kolesterolet och de så kallade triglyceriderna går ner vilket är två positiva förändringar. Kostfonden har bidragit till ännu en tvåårig studie där forskare undersöker effekten av en LCHF-kost vid fetma. Resultaten från den studien kommer att publiceras under 2021.

Allt som förbättrar den personliga hälsan är bra

Både Philipp Kaldis och Magnus Holmer menar dock att en LCHF-kost är hälsosam att äta så länge som de personliga blodfetterna och blodsockret ligger på en bra nivå, och vikten ligger stabilt.

Vi på Kostfonden ser positivt på det här resultaten. Studien ger viktig kunskap till vården:

– Många av mina patienter har en farligt hög fetthalt i levern, och det finns ingen läkemedelsbehandling som hjälper mot det. Den här studien visar att man snabbt kan minska mängden fett i levern med hjälp av kosten, och därmed förebygga högt fasteblodsocker, högt blodtryck, leverskador och cancer, säger Kerstin Brismar som är professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet och ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd.

Vi vill tacka alla er som stöttar Kostfonden. Tack vare era bidrag, har vi kunnat ge anslag till den här välbehövda studien. Låt oss fortsätta satsa på viktig forskning!

Referenser:

1. Guldbrand, H., et al., In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss. Diabetologia, 2012.

2. Tay, J., et al., Comparison of low- and high-carbohydrate diets for type 2 diabetes management: a randomized trial. Am J Clin Nutr, 2015. 102(4): p. 780-90.

3. Veum, V.L., et al., Visceral adiposity and metabolic syndrome after very high-fat and low-fat isocaloric diets: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr, 2017. 105(1): p. 85-99.

4. Bazzano, L.A., et al., Effects of low-carbohydrate and low-fat diets: a randomized trial. Ann Intern Med, 2014. 161(5): p. 309-18.

5. Saslow, L.R., et al., Twelve-month outcomes of a randomized trial of a moderate-carbohydrate versus very low-carbohydrate diet in overweight adults with type 2 diabetes mellitus or prediabetes. Nutr Diabetes, 2017. 7(12): p. 304.

6. Gardner, C.D., et al., Effect of Low-Fat vs Low-Carbohydrate Diet on 12-Month Weight Loss in Overweight Adults and the Association With Genotype Pattern or Insulin Secretion: The DIETFITS Randomized Clinical Trial. JAMA, 2018. 319(7): p. 667-679.