Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Kostfonden stödjer nytt projekt:
Sockerkonsumtion ska undersökas genom urinprover

28 maj, 2019

En stor utmaning inom kostvetenskapen är att deltagare i olika studier missar att rapportera en del av allt de äter, speciellt livsmedel som anses onyttiga. Nu ger Kostfonden 300 000 kronor till forskare vid Lunds universitet som ska undersöka en mer objektiv metod att följa deltagarnas sockerkonsumtion. De ska mäta mängden sackaros i urinprover, och sedan analysera hur avgörande sockerintaget har varit för vikten.

Eftersom kostintag är svårt att mäta, bygger många av världens största koststudier på att deltagarna själva har angett vad de har ätit. Forskarna använder sedan dessa självrapporterade data när de analyserar hur olika  kostmönster eller livsmedel påverkar risken att utveckla olika sjukdomar.

Onyttigheter rapporteras mer sällan

Larm i media kring att viss mat är farlig bygger ofta på sådana här studier. Samtidigt är det välkänt att denna form av vetenskap har en viktig svaghet: att en hel del av allt det som slinker ner i magen aldrig registreras av deltagarna. Detta gör att resultaten från studierna riskerar att bli missvisande.

– Vissa studier visar till exempel att det som deltagarna uppfattar som onyttigt mer sällan rapporteras. Ofta ser man också att ju mer man väger, desto mer tenderar man att underrapportera, säger Stina Ramne, doktorand vid enheten för nutritionsepidemiologi, Lunds universitet.

Kostfonden anslår nu 300 000 kronor till ett projekt där Stina Ramne, tillsammans med sin handledare, Emily Sonestedt, docent i nutritionsepidemiologi, och Anne Raben, professor i fetmaforskning vid Köpenhamns universitet, istället ska följa deltagarnas sockerkonsumtion genom att mäta halten sackaros i urinen.

En del socker hamnar i urinen

När vi får i oss socker, sackaros, från söta livsmedel, bryts det mesta sockret ner i kroppen till de enkla sockerarterna glukos och fruktos. Men en mycket liten andel av allt sackaros tar sig in i blodomloppet och utsöndras i urinen.

I studier där man har haft full kontroll på hur mycket socker personer har ätit, ser man en jättestark korrelationen till mängden socker som finns i 24-timmars urinprover, säger Stina Ramne.

Eftersom mängden sackaros och fruktos i urinprover verkar spegla hur mycket socker personen har fått i sig, har forskare under senare tid börjat använda detta som ett mer objektivt mått på sockerkonsumtion. Brittiska forskare har exempelvis hittat en koppling mellan halten sackaros och fruktos i urinprover och en högre risk för fetma. När de istället analyserade deltagarnas självrapporterade sockerintag, blev korrelationen tvärtom negativ.

Guldgruva av prover har samlats i pågående studie

Stina Ramne och Emily Sonestedt ska nu analysera urinprover som har samlats in genom den så kallade PREVIEW-studien, genomförd i åtta olika länder i syfte att förebygga diabetes.

– Det är ovanligt att man samlar in 24-timmars urinprover i studier, men i den här har man gjort det. Det är som en guldgruva som vi nu kan använda, säger Emily Sonestedt.

Studien har precis avslutats och resultaten är ännu inte publicerade. Men 2326 personer med prediabetes har fått genomgå en kalorirestriktion under två månader. Sedan har de slumpats till att under tre år antingen följa en kost med lågt glykemiskt index (GI) och högt proteinintag, eller en kost med mera kolhydrater, högre GI och ett måttligt proteinintag. De två kostgrupperna har också delats in i två olika träningsgrupper, en har fått träna hårt och den andra medelmycket.

Hur påverkar sockerintaget deltagarnas vikt?

Under flera tillfällen har forskarna samlat in 24-timmars urinprover från deltagarna. Nu ska Stina Ramne analysera halten sackaros i cirka 900 av dessa prover, från de närmare 400 personer som har deltagit i Köpenhamnsdelen av PREVIEW.

– Ingen av kostbehandlingarna i studien fokuserar på socker i sig. Men det ska bli intressant att titta på hur avgörande sockerintaget har varit för att bibehålla viktnedgången, säger Stina Ramne.

Hon kommer också att jämföra hur väl mängden sackaros i urinen stämmer med vad deltagarna själva har rapporterat att de har ätit.

Viktig att objektivt kunna mäta konsumtionen

Kostfondens vetenskapliga råd menar att denna studie kan bidra med viktig kunskap. Kostvetenskapen har under lång tid byggs kring självrapporterade data. För att höja kvaliteten på kostvetenskapen behöver man på ett mer objektivt vis kunna mäta vad deltagarna verkligen äter. Stina Ramnes och Emily Sonestedts projekt är därför angeläget.

Ett stort tack till alla er som stödjer Kostfonden och som har bidragit till att det här projektet nu kan genomföras! Vi ser med spänning fram emot resultaten, som beräknas vara klara hösten 2020. Ännu ett projekt kommer att få pengar av Kostfonden i år. I morgon avslöjar vi vilket det blir!

Photo: ©anaumenko/ Adobe Stock

Vill du hjälpa oss att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller Twitter. Varmt tack!