Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på  Kostfondens nyhetsbrev

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Efter kostbehandlingen: ”Jag har fått friheten tillbaka”

6 maj, 2024

En kraftig magsjuka vände upp och ner på Ann-Charlottes mage. Hon fick en IBS-diagnos. Under flera år hade hon problem med gaser, kramper och en plötsligt rinnande mage. Vändningen blev den stora studie av kost vid IBS som Kostfonden har gett anslag till. Nu har Ann-Charlotte fått kontroll över sin mage.

Nyligen kunde Kostfonden berätta att studien av kost vid IBS har publicerats. Resultaten visar att de två kostbehandlingar som användes i studien hade bättre effekt mot magproblemen än läkemedel. En av deltagarna i studien var Ann-Charlotte:

– Jag hade turen att få komma med och turen att inte lottas till läkemedelsbehandling, säger hon.

Förfärligt att inte kunna lita på sin mage

Hennes magproblem började med en magsjuka under en resa till Kanarieöarna.

– Innan dess kunde jag äta allting, men efter fick jag problem med gaser. Var jag då någonstans där jag inte kunde släppa ut dem, kunde det bli en riktig katastrof. Det var förfärligt.

Magen kunde plötsligt börja rinna och Ann-Charlotte hade alltid med sig ett par extra trosor i handväskan. När hon sökte vård för sina problem på Sahlgrenska sjukhuset, bjöds hon in att delta i studien av kost vid IBS. Forskarna lottade deltagarna till en av tre grupper: optimerad läkemedelsbehandling, lågkolhydratkost eller en så kallad låg-FODMAP-kost. Ann-Charlotte hamnade i låg-FODMAP-gruppen.

Kostbehandlingen gav effekt på några veckor

Att äta låg-FODMAP-kost innebär att man minimerar mängden så kallade ”fermenterbara kolhydrater” i maten. Det är enkla sockerarter och fibrer som kan jäsa i tjocktarmen och ställa till problem. Vid en låg-FODMAP-kost utesluter man till exempel olika former av lök, kål och bönor, samt vissa frukter, bär och grönsaker. Alla mjölkprodukter är laktosfria och för att slippa vetes hårdsmälta fibrer äter man glutenfria produkter.

Det är ett relativt komplicerad kostupplägg att följa. För att underlätta för deltagarna gav forskarna dem recept och de fick maten de skulle äta hemskickad till sig. För Ann-Charlotte blev effekten väldigt tydlig:

– Det märktes skillnad väldigt fort. Jag förstod snabbt att det är det här jag ska gå på.

En strukturerat test av olika mat gav viktiga insikter

Efter den första strikta månaden – när magen hade lugnat sig – fick Ann-Charlotte stegvis och på ett strukturerat vis återinföra mat som hon tidigare hade uteslutit. Det var en omständlig process, men lärorik. Nu vet hon vad som ställer till det i magen:

– Jag behöver utesluta all lök, förutom vitlök och all kål förutom blomkål. Dessutom tål jag inte linser, böner eller baljväxter, säger Ann-Charlotte.

Utöver det har hon minskat kraftigt på vetemjölet och äter laktosfria mjölkprodukter.

– Jag kan äta en pizza eller vanlig pasta, men aldrig två dagar på rad. Slarvar jag med en sak, är jag extra noga med allt annat de kommande dagarna, säger hon.

Det strukturerade återinförandet av olika livsmedel var nyckeln till att förstå exakt vad som fick hennes mage att göra uppror.

– Innan hade jag testat att utesluta olika saker, men inte kommit fram till så mycket. Jag behövde den här professionella hjälpen för att förstå vad jag behövde ta bort.

Har fått kontroll på sin mage

Det är nu flera år sedan som Ann-Charlotte var med i studien. Numera behöver hon inte längre ha med sig några extra kläder i handväskan.

– Jag kan gå vartsomhelst närsomhelst och behöver inte längre vara orolig att det ska ske missöden. Om jag följer det här mår jag bra.

Det händer dock att hon gör avsteg från kosten. Varje julafton äter hon till exempel Janssons frestelse med lök i, trots att det ger konsekvenser dagen efter.

– Nu kan jag göra medvetna val och har kontroll. Det är som att jag har fått friheten tillbaka!

Hjälp oss att sprid kunskapen

Visst är det fantastiskt att en kostbehandling kan få en sådan bra effekt? Med facit i hand var det sannolikt tur att Ann-Charlotte blev lottad till låg-FODMAP-kosten. Den visade sig ha bäst effekt mot IBS med diarré. Lågkolhydratkosten hade bättre effekt mot förstoppning. Varför det blev så är forskarna osäkra på. Du kan läsa mer om studien via denna länk.

Vi vill tacka alla er som stöttar oss, så att vi kan stötta forskare att genomföra så här välgjorda studier. Det kan få en avgörande betydelse i människors liv!

Vill du hjälpa oss att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller Twitter. Varmt tack!