Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på  Kostfondens nyhetsbrev

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Unik studie: Lågkolhydratkost har överraskande god effekt mot magsjukdomen IBS

19 april, 2024

En lågkolhydratkost är lika effektivt mot mag- och tarmproblem vid IBS som den redan etablerade låg-FODMAP-kosten. Båda kostuppläggen är dessutom effektivare än en optimerad läkemedelsbehandling. Det visar resultaten från den första studie som Kostfonden gav anslag till, som nu publiceras i den välrenommerade tidskriften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Det är med stor glädje Kostfonden nu kan berätta att resultaten från den första studie som vi någonsin satsade på har publicerats. Det är en av mest välgjorda studierna som har genomförts inom IBS-området och i dag skriver New York Times om den.

– Det har varit ett gigantiskt arbete, så det är jätteroligt nu när det är klart, säger Stine Størsrud, överdietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för projektet.

Forskarna bakom studien: Sanna Nybacka, dietist, Stine Størsrud, överdietist och Magnus Simrén, överläkare.

I studien har forskarna inkluderat över 300 personer med diagnosen IBS, vilket innebär att de har stora problem med magsmärtor, gasbildning i magen, förstoppning och diarré. Personerna lottades till tre olika behandlingar: en låg-FODMAP-kost, en lågkolhydratkost och en optimerad läkemedelsbehandling.

Två olika kostbehandlingar testades mot läkemedel

Låg-FODMAP-kosten har i tidigare studier visat sig vara effektivt mot IBS. Kostupplägget innebär att man utesluter så kallade fermenterbara kolhydrater ur maten, exempelvis fruktos, laktos och vissa fibrer. Dessa kolhydrater går hela vägen ner till tjocktarmen, där de kan orsaka problem vid IBS. Deltagarna i denna grupp fick dessutom generella IBS-kostråd, som att tugga maten noga, undvika för mycket fett och att äta regelbundet.

Gruppen som åt en lågkolhydratkost skulle i stället minimera mängden kolhydrater och äta mer fett och protein. De fick inga generella IBS-kostråd.

Läkemedelsgruppen fick hjälp att testa olika läkemedel som kan minska problem med diarré, förstoppning, smärta och gasbildning.

En styrka i studien är att kostgrupperna fick maten hemskickad under en månad, vilket gjorde det enklare för dem att följa kostupplägget.

Kostbehandlingarna var effektivare än läkemedel

Lågkolhydratkosten ledde till att 71 procent av deltagarna blev bättre i magen. Samma siffra för låg-FODMAP-kosten var 76 procent, men det var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. I läkemedelsgruppen blev 58 procent bättre.

– Vi blev överraskade av att lågkolhydratkosten hade en så pass god effekt. Vi trodde att låg-FODMAP-kosten skulle vara outstanding, men det var den inte. Vi trodde inte heller att kosten skulle vara så mycket bättre än läkemedelsbehandlingen, säger Stine Størsrud.

För många blev förbättringen påtaglig. Resultaten visar också att låg-FODMAP-kosten tycks minska problem med diarré mer, medan lågkolhydratkosten bättre motverkar förstoppning.

– Det kan finnas flera förklaringar till det, men fett stimulerar tarmrörelserna och man kan få en lösare avföring när maten går snabbare genom systemet. När man äter mindre FODMAP:s får man i stället i sig mindre fibrer och andra kolhydrater som kan binda vätska i tarmsystemet. Det kan göra att den lösa avföringen blir mindre lös.

Studien leder till nya frågor

Att de två kostbehandlingarna gav så likartad effekt, leder till nya forskningsfrågor. De senaste åren har många forskare trott att fermenterbara kolhydrater, FODMAP:s, är en av de viktigaste orsakerna till IBS. Många med IBS har också fått rådet att undvika fett, eftersom det stimulerar tarmrörelser. I den nuvarande studien upplevde dock gruppen som åt en lågkolhydratkost en ordentlig förbättring, trots att de fortsatte att äta FODMAP:s och ökade andelen fett i maten.

– En förklaring till varför lågkolhydratkosten kan fungera bra är att man äter en mindre volym mat, vilket kan minska belastningen på tarmarna. Så man kan fråga sig om energität kost kan hjälpa?

En gemensam nämnare mellan de två kostuppläggen är också att deltagarna åt hemlagad mat, som var rik på grönsaker. Mängden skräpmat de fick i sig var liten. Dessutom uteslöt båda grupperna vetemjöl och sockerrika livsmedel som godis och läsk.

I studier där man har tittat på vad som kännetecknar den mat som personer med IBS äter, kan man se att de äter mer socker, fett och snabbmat.

Forskare vid Lunds universitet har också genomfört en studie där personer med IBS fick dra ner på mängden stärkelse och socker i maten, vilket ledde till en kraftig förbättring av IBS-symptomen.

Hoppas kunna identifiera problematiska livsmedel

I studien som nu publiceras fick deltagarna alltså maten hemskickad under en månad. Efter det fick låg-FODMAP-gruppen testa att återintroducera olika former av fermenterbara kolhydrater igen, för att se om de reagerade mer på vissa livsmedel än andra. Om deltagarna i lågkolhydratgruppen hade en effekt av kosten, fick de råd att fortsätta äta enligt kostupplägget. Tyckte de att kosten var för strikt, fick de modifiera kosten så att det blev hållbart att äta den i längden. Samtidigt uppmuntrades de att utforska hur magen reagerade när de återinförde olika livsmedel. Vid studiens slut – efter sex månader – hade deltagarna börjat äta nästan lika mycket FODMAP:s och kolhydrater som vid studiens start, men fortfarande mådde över 40 procent mycket bättre i magen.

– Det vi ska titta på nu är vilken form av mat de hade börjat äta, och vilken mat de inte åt, säger Stine Størsrud.

Om många deltagare har uteslutit vissa livsmedel, finns det skäl att anta att de kan vara extra problematiskt vid IBS.

Ett verktyg att hantera IBS

Forskarna håller även på att analysera djupintervjuer med deltagarna, för att få veta hur de har upplevt kostomställningen.

– Även om dessa två dieter löser magproblemen för många, är det svårt att följa dem. Det tar tid att laga mat; övriga familjen kanske inte gillar maten och det är jobbigt att alltid behöva ta med en matlåda till jobbet.

Många av deltagarna vittnar dock om att de har fått ett nytt verktyg att hantera sina problem.

– De har lärt sig hur de kan ta kommandot över sin sjukdom när de verkligen behöver. Däremellan kan de ”slarva”, säger Stine Størsrud.

Hon menar att studien betyder mycket för deltagarna. Den har också fått stor uppmärksamhet i forskarvärlden eftersom den bryter ny mark inom IBS-området:

– Vi har fått presentera resultaten på flera stora konferenser i USA och Europa.

Kostfonden har stöttat studien med en miljon

Vi på Kostfonden vill skicka vårt varmaste tack till alla er som har stöttat oss, så att vi har kunnat bidra till denna studie. Totalt har den fått en miljon kronor av Kostfonden.

– Studien visar att Kostfonden kan fylla den funktion som vi hoppades på när vi grundande fonden. Vårt mål var att hjälpa till att finansiera banbrytande studier som kan utveckla våra kunskaper kring hur kosten påverkar oss. Den här studien har verkligen gjort det, säger Ann Fernholm, som var med och grundade Kostfonden 2014.

Arbetar på att föra ut studien i vården

Nästa steg blir nu att hitta verktyg att föra ut dessa kostbehandlingar i våren. I november förra året fick Kostfonden glädjande nog anslag från Vinnova för att tillsammans med forskarna på Sahlgrenska testa att behandla IBS digitalt. Vi har lagt in de recept som forskarna använde i studien i Kostfondens digitala plattform för kostbehandlingar, Treat Lifestyle. Där kommer det även finnas information om IBS och stöd att genomföra en kostomställning. Forskarna på Sahlgrenska har precis fått etiskt tillstånd att genomföra studien. Målet är att den ska komma i gång så snart som möjligt. Fortsättning följer alltså!

Hjälp gärna till att dela och sprida kunskap om studien. Upp mot 10 procent av den svenska befolkningen har problem med IBS och många påverkas psykiskt av de kraftiga magproblemen. Att ändra kosten kan göra stor skillnad för dem!

Vill du hjälpa oss att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller Twitter. Varmt tack!