Preliminära data: Lågkolhydratkost har bra effekt på blodsockret vid typ 1-diabetes

Om personer med typ 1-diabetes drar ner på kolhydraterna blir blodsockret jämnare och lägre, samtidigt som behovet av insulin minskar något. Det visar preliminära resultat från den största studien någonsin av kost vid typ 1-diabetes, som Kostfonden har bidragit till**.**

Det saknas vetenskaplig grund för att ge kostråd vid typ 1-diabetes – en autoimmun form av diabetes som över 50 000 svenskar har. Därför satsade Kostfonden 2017 på en utvärdering av hur olika mängder kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. I dag presenterar Afroditi Barouti, nybliven medicine doktor och dietist vid Centrum för Diabetes i Region Stockholm, de första preliminära resultaten från studien. Det sker vid en stor europeisk diabeteskonferens, EASD, i Madrid.

Afroditi Barouti, med. dr och dietist som har bedrivit studien.

Lågkolhydratkost ger färre blodsockertoppar vid typ 1-diabetes

I studien har forskarna lottat 103 vuxna personer med typ 1-diabetes till tre olika kostupplägg: traditionell diabeteskost med 50–60 procent kolhydrater, måttlig lågkolhydratkost med 30–40 procent kolhydrater och en striktare form av lågkolhydratkost med 15–20 procent kolhydrater. Resultaten som Afroditi Barouti ska redogöra för är från uppföljningen efter tre månader (kostförändringen pågick ett halvår sedan följde forskarna deltagarna i ytterligare ett halvår).

– Deltagarna hade mätare på sig som kontinuerligt mäter blodsockret och vi såg en ganska stor skillnad mellan grupperna. I lågkolhydratgruppen ökade tiden inom det rekommenderade målområdet för blodsockret med 12 procent, i jämförelse med de som åt en traditionell diabeteskost, säger Afroditi Barouti.

Lågkolhydratkosten ledde framför allt till att antalet höga blodsockertoppar blev färre, vilket är en viktig förbättring. Data från svenska diabetesregistret visar att 65 procent av alla vuxna med typ 1-diabetes har ett blodsocker över målvärdet. Det innebär att de löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och andra allvarliga diabeteskomplikationer.

Lågkolhydratkost tycks kunna minska oro och stress vid typ 1-diabetes

Samtidigt som lågkolhydratkosten stabiliserade blodsockret, minskade deltagarnas insulinbehov. En del deltagare vittnade också om att deras stress över sjukdomen minskade.

– Att blodsockret blir mindre svängigt är viktigt för patienterna. Många får stress och ångest när de får låga blodsockervärden och de mår inte bra av för höga värden heller, säger Afroditi Barouti.

I dagsläget rekommenderas personer med typ 1-diabetes inte att äta en lågkolhydratkost. Läkare är bland annat rädda att det ska påverka blodfetterna negativt, men forskarna såg inga tecken på något sådant:

– Vi såg ingen statistisk skillnad på blodfetterna efter tre månader.

Inga tecken på ökad risk för farliga biverkningar

En annan oro har varit att en låg andel kolhydrater i maten ska öka risken för ett kritiskt tillstånd som kallas ketoacidos, men inte heller detta kunde forskarna bekräfta.

– Det här är preliminära data, så vi ska inte uttrycka oss för hårt just nu, men det verkar som att nyttan av att äta en lågkolhydratkost överväger riskerna. Men jag vill betona att kosten vi studerade inte var ketogen, säger Anneli Björklund, docent, överläkare och projektledare för studien.

Samma slutsats – att en lågkolhydratkost har positiva effekter vid typ 1-diabetes – har även forskare vid Göteborgs universitet dragit. I december förra året publicerade de en studie där personer med typ 1-diabetes fick äta en måttlig lågkolhydratkost under fyra veckor. Resultaten visar att en kost med en reducerad mängd kolhydrater ger ett lägre och stabilare blodsocker, utan att ha några negativa hälsoeffekter.

Svårt att följa både högkolhydratkost och lågkolhydratkost

En erfarenhet från studien vid Centrum för diabetes är att deltagarna generellt hade svårt att följa både en traditionell högkolhydratkost och en lågkolhydratkost. Högkolhydrakosten ledde till stora svängningar i blodsockret. Lågkolhydratkosten krävde mycket planering. Lättast var det för deltagarna att följa en måttlig lågkolhydratkost.

– Vårt mål är inte att begränsa någon till en speciell kost, utan vi vill undersöka fler koststrategier så att det finns mer att välja mellan. Många med typ 1-diabetes vill ha bättre hjälp med kosten, men eftersom det har saknats evidens för att äta lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes har en del stött på ett motstånd i vården. Det har varit som ett gap mellan patienterna och vården, därför är det viktigt att forska på detta, säger Afroditi Barouti.

Efter EASD kommer hon och Anneli Björklund att analysera alla data från studien mer grundligt. Målet är att kunna publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift under 2025.

Tack till alla som bidragit till studien

Vi på Kostfonden är otroligt glada att vi har kunnat bidra till den här viktiga forskningen. Det hade inte varit möjligt utan alla er som stöttar oss. En stor hyllning till er! Studien kommer att bidra till en starkare grund för att ge kostråd till personer med typ 1-diabetes. Det kan vara direkt livsavgörande för alla de som har sjukdomen, inte bara i Sverige utan över hela världen.

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!