Kostfondens första studie:
utvärdering av kolhydraters roll vid magsmärtor

Vi på Kostfonden har stora nyheter att berätta. Vi satsar nu på den första angelägna studien: en utvärdering av kolhydraters roll vid irritabel tarm, IBS. Därmed tar vi det första stora steget mot vårt mål – att stärka kostens roll i vården så att fler människor kan få leva friska.

Cirka en av tio personer lider av IBS. Barn och vuxna har dagliga magsmärtor och ingen vet vad som vållar problemen. Det saknas etablerade och effektiva kostbehandlingar och många lider i åratal. För att stärka kunskaperna på området har Kostfondens vetenskapliga råd beslutat att dela ut minst 600 000 kronor till en studie ledd av dietisten och forskaren Stine Størsrud vid Mag-Tarmlab, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, som vill ha bättre verktyg för att hjälpa de patienter hon dagligen möter:

– Det är så många som mår så dåligt. Vi träffar de sjukaste och en del fokuserar helt på att klara sitt jobb, sedan åker de hem och dyker ner i soffan. De slopar alla sociala aktiviteter och deras liv påverkas väldigt mycket, säger hon.

Kan mindre eller andra kolhydrater i maten vara bra för magen?

Under senare tid har forskare börjat inse att kolhydrater kan spela en viktig roll vid IBS, eftersom många gasbildande tarmbakterier livnär sig på just kolhydrater. En studie från 2013 visade att en kost som kallas low-FODMAP kan lindra smärtorna. Low-FODMAP går ut på att mängden av vissa växtfibrer, sockerarter och sockeralkoholer, som kroppen har svårt att bryta ner och som göder tjocktarmsbakterierna, minimeras i kosten. De svårsmälta kolhydraterna ersätts istället med mer lättsmälta varianter, som tunntarmen kan absorbera.

En low-FODMAP har en bra effekt för många patienter, men inte på alla. Frågan är om fler skulle kunna bli hjälpta om än mer svårsmälta kolhydrater togs bort ur kosten? Diabetesläkare vittnar om att patienter som börjar äta en lågkolhydratkost för att sänka blodsockret ofta mår bättre i magen. Liknande berättelser kommer från enskilda personer som har prövat lågkolhydratkost för att gå ner i vikt. En mindre pilotstudie från 2009 visade att 10 av 13 personer som åt en strikt lågkolhydratkost under fyra veckor fick en mycket bättre fungerande mage.

För att få bättre kunskap om vilken roll kolhydrater spelar vid IBS ska nu Stine Størsrud genomföra en randomiserad kontrollerad studie på 250 patienter med IBS, där effekten av low-FODMAP jämförs med en strikt lågkolhydratkost och en traditionell kostbehandling. Under fyra veckor kommer patienterna att få genomgå en kostbehandling. För att säkerställa att deltagarna äter den rekommenderade kosten kommer de att få matkassar med recept och måltidsförslag hemskickade till sig. Efter den insatsen kommer Stine Størsrud att följa patienterna under tre månader.

En stor studie som kan få stort genomslag

Kostfondens vetenskapliga råd bedömer att studiens design håller hög kvalitet och den har potential att göra stor nytt för väldigt många. Om den strikta lågkolhydratkosten har effekt vid IBS kan en helt ny behandling etableras. Resultaten kommer i så fall sannolikt att spridas både i Sverige och internationellt.

Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien, varav hälften kommer att delas under 2015 och resten under 2016. Hittills har fonden samlat in 400 000 kronor för detta ändamål. Så hjälp oss att stödja Stine Størsrud att genomföra det här viktiga projektet! Lämna ett bidrag eller bli månadsgivare. Ju fler månadsgivare Kostfonden får, desto mer långsiktigt kan vi arbeta för att stärka kostens roll i vården. När vi har samlat in resurser till IBS-studien, kan vi satsa på nästa projekt. Det finns många andra kunskapsluckor som vi vill fylla!

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!