Kostfonden uppmanar:
Höj de vetenskapliga kraven på kostråden
4 november, 2019
De offentliga kostråden betyder mycket för vad vi väljer att lägga på tallriken. Kostfonden menar att de vetenskapliga kraven på kostråden behöver höjas, inför att de nordiska näringsrekommendationerna nu ska uppdateras.
I augusti offentliggjorde Livsmedelsverket att det är dags att uppdatera de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Processen kommer att pågå fram till 2022 och kommittén för arbetet välkomnar kommentarer kring hur de ska bedriva utvärderingen.
Kostfondens vetenskapliga råd har skickat in en skrivelse som handlar om att kraven på kostråden behöver höjas. Det har blåst en hel del kring kostråden och utifrån ett strikt vetenskapligt perspektiv vilar exempelvis rekommendationerna om att vi ska begränsa konsumtionen av salt, rött kött och mättat fett på en svag grund (läs mer om detta i vår skrivelse). Effekterna av dessa kostråd är därför högst osäkra.
Följ internationellt vedertagna metoder
Uppmaningen från Kostfondens vetenskapliga råd är att kommittén för NNR 2022 ska reformera det vetenskapliga utvärderingsarbetet, och börja använda den internationellt erkända metoden GRADE (the Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation) för att skatta osäkerheter i kostråden. GRADE har utvecklats för att undvika felaktiga eller vinklade slutsatser i utvärderingar av vetenskapen, och används redan av exempelvis Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Det vetenskapliga rådet uppmanar även till en stor försiktighet i användningen av surrogatmått för hälsa, som blodtryck och kolesterolnivåer. Kosten påverkar många olika faktorer i kroppen. Ett ensidigt fokus på en riskfaktor för sjukdom kan leda till att man missar en negativ inverkan på ett annan riskfaktor, som kanske har större betydelse för hälsan. Därför bör ingen riskfaktor isolerat användas som mått på hälsa.
Du kan läsa hela skrivelsen med referenser via denna länk.
Problem med övervikt och fetma fortsätter att öka. För att inte fler år ska gå förlorade i folkhälsoarbetet är det viktigt att offentliga kostrekommendationer har en bevisad positiv effekt på hälsan. I de fall där det finns osäkerheter kring effekten behöver detta redovisas, annars riskerar kostråden att förlora sin trovärdighet.
