Kerstin Brismar

Vill utreda långsiktiga effekter av kostråd

Det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer är otillräckligt. Det menar Kerstin Brismar, diabetesläkare sedan 40 år och ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd. Nu vill hon se välgjorda vetenskapliga utvärderingar som rätar ut viktiga frågetecken.

När Kerstin Brismar diagnostiserar personer med typ 2-diabetes brukar hon ställa dem inför ett val:

– Jag säger att de kan välja, att de antingen kan ändra sin livsstil eller börja ta mediciner. De flesta väljer då att ändra kosten och börja motionera mer. Många vill slippa mediciner, säger Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

Hennes strävan som läkare är att ge patienter de verktyg som krävs för att klara en livsstilsförändring. Men när det gäller kostråden är det osäkert hur de egentligen ska utformas.

– Till exempel har man sagt att de ska äta smörgås varje dag. Jag har alltid tyckt att det har varit fel – det ger ett för högt blodsocker, säger Kerstin Brismar.

Hon har visat att högt blodsocker bland annat kan leda till en lokal syrebrist i vävnaden, vilket kan orsaka svårläkta fotsår, som kan vara ett problem hos diabetiker. Ett högt blodsocker och en hög insulinnivå i blodet är också kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, demens och vissa typer av cancer, som bröstcancer, tarmcancer, livmodercancer och levercancer.

Blodsockret går att påverka med mat och fasta

När blodsockret stiger till för höga nivåer bildas fria syreradikaler i cellerna. Kerstin Brismars forskning tyder på att antioxidanter kan skydda mot dessa syreradikaler. Därmed kan antioxidanter sannolikt även förebygga till exempel fotsår.

– Därför tror jag att det är viktigt att kosten innehåller mycket antioxidanter, som framförallt finns i bär, frukt och grönt, men också i oliv- och rapsolja, säger hon.

Resultat från hennes studier visar också att det går att undvika ett högt blodsocker genom att äta färre snabba kolhydrater eller genom att minska kaloriintaget till exempel med korttidsfasta som 5:2-dieten, där man ett par dagar i veckan bara äter en fjärdedel av vad man normal äter.

Ett sänkt blodsocker är ett gott tecken; det talar för att personer med typ 2-diabetes kan undvika allvarliga följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, demens, cancer njurskador, ögonproblem och svårläkta fotsår. Men för att med säkerhet visa att en viss form av mat ger sådana effekter krävs kliniska prövningar där deltagarna följs under många år och här brister forskningen.

Bräckligt underlag för att ge kostråd vid typ 2-diabetes

När en expertgrupp på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, utvärderade den vetenskapliga grunden för kostråd vid typ 2-diabetes blev deras slutsats att det saknas högkvalitativa studier och att det vetenskapliga underlaget är bräckligt. Myndigheten identifierade också en rad kunskapsluckor inom området ”mat vid diabetes.”

För att fylla några av dessa kunskapsluckor är Kostfondens prioriterade mål är att det ska initieras en långsiktig studie som undersöker effekten av olika former av kost vid typ 2-diabetes. Kerstin Brismar menar att personer som vill ändra sin livsstil har rätt att få reda på hur de ska äta för att hålla sig friska. Är smörgåsar varje dag bra eller dåligt och i så fall för vilka? För vårdpersonal är det också viktigt att kunna känna sig trygg med att man ger sina patienter bästa möjliga vård.

Foto av Kerstin Brismar: Joachim Bergström

Vill du stötta vår verksamhet? Bli månadsgivare eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på Facebook, Instagram eller LinkedIn. Varmt tack!