Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Syna sockret – för din egen skull

Tack för alla respons under förra veckans granskning av sockret! Vi är glada att fler nu har fått upp ögonen för hur lätt vi får i oss för mycket. Här sammanfattar vi nu alla inlägg vi gjort kring socker, både i år och förra året. Många har önskat flera sockerinlägg: stöd oss som månadsgivare via denna länk, så får vi möjligheter att arbeta mer med både information och att stödja viktig forskning. Hjälp oss att dela och sprida kunskapen, så att fler kan leva friska!

Alla de personer som vi beskrev i kampanjen #synasockret 2019 är fiktiva, men inspirerade av verkligheten.

Första dagen följde vi Viktor, som är sju år gammal. Till frukost åt han vanlig fruktyoghurt och havrekuddar. I skolan blev det linsgryta och en knäckis. Sedan hämtade hans farmor honom, och bjöd på fika (inga excesser, bara en bulle och ett glas lättdryck). På kvällen åt han pasta med köttbullar och ketchup, och till sist en kvällsmacka. Gissa hur mycket socker det blev? Du hittar svaret här: Hur mycket socker får en sjuåring i sig?

Andra dagen berättade vi om Wilma, som är sjutton år och ridtjej. Ingrid Engquist, som går på andra året gymnasiet och praktiserade hos Kostfonden, beskrev Wilmas dag. Eftersom Wilma älskar djur, kan hon inte tänka sig att äta kött utan är vegan. Men även i veganmat döljer sig mängder av socker. Vill du veta hur mycket hon fick i sig? Följ denna länk: Hur mycket socker får en tonårstjej i sig?

Tredje dagen presenterade vi Lucas, som även han är sjutton år och inspirerad av ungdomar på Ingrid Engquists skola. Lucas vet att han äter onyttigt, men tänker att det inte spelar någon roll eftersom han tränar mycket. Följ den här länken för att få veta hur mycket socker hans dag innehöll: Hur mycket socker får en tonårskille i sig?

(Ps. Detta var vårt mest delade inlägg, sannolikt eftersom Lucas fick i sig nästan en dubbel maximal dagsranson socker.)

Fjärde dagen handlade om småbarnsmamman Tina, som tycker att hon äter relativt bra. Hon vet (precis som alla andra) att godis är onyttigt, men (precis som nästan alla andra) underskattar hon på vilken nivå det är onyttigt. När hon äter resterna av godis från en gammal kalaspåse som hon hittar i skafferiet, passerar hon med råge sin maximala dagsranson socker. Läs mer här: Hur mycket socker får en trött småbarnsmamma i sig?

Sista dagen följde vi med verkstadsarbetaren Peter. Hans dag stjälptes av affärens extrapris på chokladbitar: 3 för 12 kronor. Men chokladen var inte den enda boven i dramat. Morgonmackornas marmelad, eftermiddagsfikats havrekakor och sweet chilisåsen på kvällen gjorde sitt till. Läs hela inlägget om Peter här: Hur mycket socker får en sextioårig man i sig?

Kampanjen 2018

År 2018 inledde vi kampanjen #synasockret. Här följer alla de inlägg vi gjorde då.

Första dagen berättade vi varför Kostfonden har valt att syna sockret. Sedan 1850-talet har vår sockerförbrukning mer än tiofaldigats, från 4 kg socker per person och år till cirka 43 kg. Över hälften av befolkningen har numera övervikt och fetma. I fotspåren följer våra stora livsstilssjukdomar: cancer, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och mycket mer. Många dör i förtid och det kostar oss för mycket: Vi badar i socker – dags att vända utvecklingen.


Andra dagen gick vi igenom hur mycket socker vi äter. I tillsatt socker finns ingenting som kroppen behöver, inga vitaminer, antioxidanter eller fibrer. För att vi inte ska få näringsbrist behöver vi därför begränsa mängden socker som vi äter. Sockerstatistiken är full av luckor, men vår uppskattning är att vi behöver halvera sockerkonsumtionen för att uppfylla rekommendationerna kring socker. Vi skulle behöva återgå till de mängder som vi förbrukade i början av 1900-talet: runt 22-26 kg socker per person och år. Läs mer här: Mycket att vinna på en halverad sockerkonsumtion.

Tredje dagen tog vi oss en närmare titt på godiset. I gelégodis och karameller packar sig sockret förvånansvärt tätt. En normalstor påse godis rymmer 30-40 sockerbitar, vilket är en dubbel maximal dagsranson socker för en vuxen person. Vi uppmanade butikerna att flytta godiset från kassorna och politikerna att se till att morötter blir billigare än godis (räknat per kalori är de idag är de runt fyra gånger dyrare). Läs mer här: Många äter fler kalorier från godis än från grönsaker.

Fjärde dagen granskade vi fikakulturen. Fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Antalet fall av cancer ökar i nästan alla ålder och vi måste förebygga sjukdomen. En av de saker vi kan göra är att minska på allt vardagsfikande och äta mer näringsrik mat: Sötsaker driver fetma som driver cancer.

Dag 5 blev en del förvånade. Alldeles för få vet att även hälsofilen kan vara full av tillsatt socker. Läs alltid ingredienslistan på allt du köper! I inlägget finns ett recept på en fruktyoghurt som du kan göra själva. Grymt god och fri från tillsatt socker: Har du koll på mängden socker hälsofilen?

Dag 6 konstaterade vi att vissa av de frukostflingor som marknadsförs mot barn innehåller mer socker än vad ballerinakakor gör. Svenska barn får i sig mer än en femtedel av alla sina kalorier från socker, varav det mesta är socker som är tillsatt i maten. Uppmaningen till föräldrar är att alltid läsa ingredienslistan på all mat de köper åt sina barn: Barns frukostflingor är sötare än kakor.

Dag 7 granskade vi ingrendienslistan på glass. I glassen på bilden finns fyra former av socker: glukos-fruktossirap, socker, glukossirap och dextros. I övrigt är den mestadels gjord på processade ingredienser, pulver och tillsatser. Skillnaden är stor mot hur man gjorde glass förr. I det recept vi har hittat från 1960-talet använde man näringsrika äggulor och mindre än halva mängden socker mot idag. Vill du testa att göra glass själv? Du hittar receptet här: Glass – halva mängden socker kan ge samma njutning.

Dag 8 var det Världsdiabetesdagen. Då hade vi en debattartikel om socker i Aftonbladet. Vi gick också upp hiskeligt tidigt för att duka upp den mängd sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år i TV4:as Nyhetsmorgon. Budskapet var att politiker måste börja jobba mot sockret på samma vis som de har jobbat mot rökning. 450 000 personer har typ 2-diabetes och ungefär dubbelt så många har förstadiet till sjukdomen. Det kostar oss för mycket och vi behöver vända trenden.

För att riksdagspolitikerna skulle få en möjlighet att se alla sötsakerna med egna ögon, fraktade vi dem sedan till Mynttorget som ligger nära riksdagen. Vi dukade upp allting i ett tält, och bjöd in riksdagsledamöterna till årets kalas. Läs mer här: Årets kalas – idag dukar vi upp det framför riksdagen.

Ett tiotal riksdagsledamöter besökte tältet, bland annat Kristina Nilsson (S), vice ordförande i Socialutskottet (på bilden ovan tillsammans med en av Kostfondens grundare, Ann Fernholm). Under dagen intervjuade vi också en rad personer som på olika vis arbetar mot sockret. Du kan titta på intervjuerna via denna länk: Världsdiabetesdagen – en manifestation mot sockret.

Dag 9 visade vi sockermängden i läsk. Vi svenskar köper i genomsnitt  43,3 liter sockersötad läsk per person och år. Mängderna har minskat, men det är fortfarande dubbelt så mycket som vi drack på 1960-talet. Ett av de hälsoproblem som ökar i världen är fettlever. I inlägget kan du läsa om varför det finns skäl att misstänka att en hög konsumtion av läsk kan bidra till fettlever: En tvåbarnsfamilj köper 173 liter läsk varje år.

Dag 10 handlade om choklad. I kakao finns ämnen som är nyttiga för kroppen, bland annat antioxidanter och järn. Men välj din choklad med omsorg. I 100 gram mjölkchoklad ryms en vuxen persons maximala dagsranson socker. Varianter där det står ”Dark” på förpackningen kan också vara fulla med socker. Läs ingredienslistan och välj gärna en choklad med under 30 gram sockerarter per 100 gram: Välj choklad med omsorg.

Dag 11 synade vi barnmaten. Den innehåller sällan vanligt vitt socker, däremot är den ofta sötad med koncentrerad juice. Världshälsoorganisationen varnar för den höga halten av fritt socker i juice och menar att vi behöver dra ner även på det. Det är bättre att barn äter riktig frukt, där alla fibrer, antioxidanter och vitaminer finns kvar: Bebismat sötas med koncentrerad fruktjuice.

Dag 12 räknade vi ut att Stina fick i sig nästan en dubbel maximal dagsranson socker under sitt födelsdageskalas. Hon drack ett glas saft och åt marängsviss. Sedan fick hon en tablettask och en klubba i fiskdammen. En del reagerade på inlägget och menade att många barn äter mer socker än så på sina kalas. Dessvärre kan det nog vara sant. Ett av våra förslag är att vi börjar servera god mat på kalasen också, så att barnen får i sig mer än bara sötsaker: Barnkalas – dubbla dagsransonen socker på några timmar.

Dag 13 delade vi med oss av ett enkelt knep: halvera alltid mängden socker i recepten när du bakar. De flesta sötsaker som vi bakar och köper är översötade. I kladdkakan på bilden är det 52,5 sockerbitar. I inlägget hittar du ett recept på en kladdkaka med mindre än en tredjedel så mycket socker i. Ju mindre socker du äter, desto mindre krävs för att du ska känna söt smak: Bästa tipset – baka med halva mängden socker.

Sista dagen gick vi igenom några av sockervärstingarna i butiken. Efter frukostflingorna dag 6, blev detta vårt mest delade inlägg. Visste du att ett barn som dricker 2 dl O’boy till frukost och äter två mackor med nutella på, får i sig hela sin maximala dagsranson av socker innan klockan ens har slagit nio? Andra sockervärstingar som vi tog upp i inlägget är nyponsoppa och teriyakisås. Här hittar du bilderna på dem: Har du koll på sockervärstingarna i affären?

Vårt viktigaste budskap är: läs alltid ingredienslistorna på allt du köper. Det finns ingenting som livsmedelsindustrin tjänar så mycket pengar på som den söta skräpmaten. Även om det är tidskrävande måste vi konsumenter hålla koll på vad vi äter, annars får vi väldigt lätt i oss mer socker än vad kroppen klarar i längden.

Vårt varmaste tack till fotografen Cristian Bogdan som på ideell bas har tagit alla sockerbilderna åt Kostfonden. En bild säger mer än tusen ord och reaktionerna på våra inlägg – mängder av häpna och arga emojis – visar att det verkligen är sant. Sprid nu kunskapen vidare, så att ännu fler kan få en chans att skaffa sig sockerkoll!

Vill du ser fler liknande granskningar från Kostfonden? Stöd oss. Vårt mål är att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens. Som månadsgivare hjälper du oss att arbeta långsiktigt. Du kan också bli företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Följ vårt arbete på Facebook, Instagram eller Twitter. Stort tack!