Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på  Kostfondens nyhetsbrev

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Syna sockret – för din egen skull

De tre senaste åren har vi på Kostfonden synat sockret i våra livsmedel i samband med Världsdiabetesdagen. Här sammanfattar vi alla inläggen och hoppas att det kan hjälpa fler att få sockerkoll! Många önskar att vi fortsätter jobba mot den höga sockerkonsumtionen. Om ni stödjer oss som månadsgivare via denna länk, får vi möjligheter att arbeta mer med detta. Dela och sprid kunskapen i inläggen, så att fler kan leva friska!

Vi började att syna sockret år 2018, när vi dukade upp årets kalas framför riksdagen och i TV4 Nyhetsmorgon. På bilden ser du den mängd sötsaker som varje år produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj:

Ganska mycket, eller hur? I en rad inlägg visade vi också hur mycket socker det är i varor som hälsofil, godis och O’boy. Vi delade även med oss av våra sockersmartaste knep, exempelvis hur man kan baka en kladdkaka eller göra glass med mindre än halva mängden socker. Alla de inläggen finner du en bit ner på den här sidan, följ denna länk om du vill gå direkt dit.

Under kampanjen #synasockret 2019 räknade vi istället ut hur mycket socker fem personer (som var fiktiva, men inspirerade av verkligheten) fick i sig under en vanlig vardag. Många blev förvånade över hur lätt det var att överskrida rekommendationerna. Följdfrågan vi fick var: men hur ska vi göra istället?

2020 lät vi därför dessa personer bli sockersmarta och visade hur relativt enkelt det är att få en hållbar sockerkonsumtion. Livet kan fortsätta att vara en fest, även när man är sockersmart. Nedan finns länkar till alla inlägg från 2019 och 2020. Är du enbart intresserad av de smartare valen? Hoppa direkt till inläggen från 2020 via denna länk.

2019: Hur mycket socker får vi i oss under en dag?

Första dagen följde vi Viktor, som är sju år gammal. Till frukost åt han vanlig fruktyoghurt och havrekuddar. I skolan blev det linsgryta och en knäckis. Sedan hämtade hans farmor honom, och bjöd på fika (inga excesser, bara en bulle och ett glas lättdryck). På kvällen åt han pasta med köttbullar och ketchup, och till sist en kvällsmacka. Gissa hur mycket socker han fick i sig? 5, 12 eller 17 sockerbitar? Du hittar svaret här: Hur mycket socker får en sjuåring i sig?

Sedan berättade vi om Wilma, som är sjutton år och ridtjej. Ingrid Engquist, som går på andra året gymnasiet och praktiserade hos Kostfonden, beskrev Wilmas dag. Eftersom Wilma älskar djur, kan hon inte tänka sig att äta kött utan är vegan. Men även i veganmat döljer sig mängder av socker. Vill du veta hur mycket hon fick i sig? Följ denna länk: Hur mycket socker får en tonårstjej i sig?

Ingrid Engquist presenterade också Lucas för oss, som också är 17 år (en fiktiv person som är inspirerad av hennes klasskompisar). Lucas vet att han äter onyttigt, men tänker att det inte spelar någon roll eftersom han tränar mycket. Följ den här länken för att få veta hur mycket socker hans dag innehöll: Hur mycket socker får en tonårskille i sig?

(Ps. Detta blev vårt mest delade inlägg, sannolikt eftersom Lucas fick i sig nästan en dubbel maximal dagsranson socker.)

Fjärde dagen handlade det om småbarnsmamman Tina, som tycker att hon äter relativt bra. Hon vet (precis som alla andra) att godis är onyttigt, men (precis som nästan alla andra) underskattar hon på vilken nivå det är onyttigt. När hon äter resterna av godis från en gammal kalaspåse som hon hittar i skafferiet, passerar hon med råge sin maximala dagsranson socker. Läs mer här: Hur mycket socker får en trött småbarnsmamma i sig?

Verkstadsarbetaren Peter köpte istället tre chokladbitar för 12 kronor i affären, och det stjälpte hans sockerbudget. Men chokladen var inte den enda boven i dramat. Morgonmackornas marmelad, eftermiddagsfikats havrekakor och sweet chilisåsen på kvällen gjorde sitt till. Visste du förresten att sweet chilisås är sötare än kakor? Läs hela inlägget om Peter här: Hur mycket socker får en sextioårig man i sig?

2020: Hur kan vi bli sockersmartare?

Våra inlägg 2019 spred sig enormt i sociala medier. Många undrade: hur kan livet fortsätta att vara en fest, men utan en massa socker? Därför lät vi våra fiktiva personer bli sockersmarta 2020. Genom medvetna förändringar i sin vardag, lyckades de skära ner sockret radikalt. Läs och inspireras av vad de gjorde!

Första dagen återsåg vi Viktor. Hans föräldrar har bland annat bytt ut frukostyoghurten och tipsat hans farmor om ett sockersmartare fika. Genom medvetna val har de lyckats få ner mängden tillsatt socker i Viktors mat från 17 bitar under en dag till endast 6,5. Räknar man på ett helt år har Viktor minskat sitt sockerintag med nästan 12,3 kilo. Inte illa, eller hur? Läs hela inlägget här: Så minskar du på sockret till ditt barn.


När vi träffade Wilma igen, som är vegan, hade hon bland annat bytt ut sin frukostmüsli, slutat att dricka sött till lunch och valt ett annat mellanmål. Dessa små förändringar minskade hennes sockerkonsumtion med hela 12,5 sockerbitar. Den största skillnaden var dock att hennes mamma hade börjat baka sockersmarta muffins, istället för att köpa en massa kakor. Du hittar muffinsreceptet i inlägget: Så blev 18-åriga Wilma sockersmartare.

Sedan var det dags för Wilmas klasskompis Lucas. Tidigare tänkte han att så länge som han tränar kan han äta och dricka vad han vill. Då fick i sig 44 sockerbitar under en dag, vilket har fått honom att tänka om. Numera dricker han vare sig söt dryck eller äter godis på vardagarna. Dessutom har han återgått till en gammal vana: att äta gröt till frukost. Det fick ner hans konsumtion av tillsatt socker till 1,5 bitar och totalt har han minskat sitt vardagssocker med 35 kilo (!!!) per år. Sprid och dela inlägget med alla ungdomar du känner. En bild säger i det här fallet mer än tusen års sockertjat: Så fick 18-åriga Lucas en hållbar sockerkonsumtion.

Småbarnsmamman Tina har också dragit ner på vardagsgodiset. Istället äter hon mörk choklad. Dessutom har hon gjort mer medvetna frukost- och mellanmålsval, och sett över såsvalet till middagen. Det har minskat hennes sockerkonsumtion från 24,5 till 1,5 sockerbitar och hennes liv är fortfarande gott! Läs om henne här: Så rensade Tina bort slentriansockret ur sitt liv.

En av verkstadsarbetaren Peters viktigaste förändringar var att byta sås till köttgrytan. När han insåg att sweet chilisåsen täckte hans mat med hela sex sockerbitar, bytte han till en Ajvar Relish. Lika gott, men mycket bättre för hälsan. Marmeladen till frukost och spontanköpen av choklad i butiken har han också slutat med. Istället gör han numera ett fantastiskt marsipanbröd. Det har minskat hans konsumtion av tillsatt socker från 29 bitar under en dag, till 5,2. Följ länken så får du receptet till marsipanbröden. Ett hett tips inför julen: Med smarta val minskade Peter på onödigt socker.

2018: vi behöver halvera sockerkonsumtionen

År 2018 inledde vi kampanjen #synasockret. Här följer alla de inlägg vi gjorde då.

Vi inledde med att berätta varför Kostfonden har valt att syna sockret. Sedan 1850-talet har vår sockerförbrukning mer än tiofaldigats, från 4 kg socker per person och år till cirka 43 kg. Över hälften av befolkningen har numera övervikt och fetma. I fotspåren följer alla livsstilssjukdomar: typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, flera former av cancer, demens och mycket mer. Många dör i förtid och det kostar oss för mycket: Vi badar i socker – dags att vända utvecklingen.

Sedan gick vi igenom hur mycket socker vi äter. I tillsatt socker finns ingenting som kroppen behöver, inga vitaminer, antioxidanter eller fibrer. För att vi inte ska få näringsbrist behöver vi därför begränsa mängden socker som vi äter. Sockerstatistiken är full av luckor, men vår uppskattning är att vi behöver halvera sockerkonsumtionen för att uppfylla rekommendationerna kring socker. Vi skulle behöva återgå till de mängder som vi förbrukade i början av 1900-talet: runt 22-26 kg socker per person och år. Läs mer här: Mycket att vinna på en halverad sockerkonsumtion.

Tredje dagen tog vi oss en närmare titt på godiset. I gelégodis och karameller packar sig sockret förvånansvärt tätt. En normalstor påse godis rymmer 30-40 sockerbitar, vilket är en dubbel maximal dagsranson socker för en vuxen person. Vi uppmanade butikerna att flytta godiset från kassorna och politikerna att se till att morötter blir billigare än godis (räknat per kalori är de idag är de runt fyra gånger dyrare). Läs mer här: Många äter fler kalorier från godis än från grönsaker.

Efter det granskade vi vår fikakultur. Fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Antalet fall av cancer ökar i nästan alla ålder och vi måste förebygga sjukdomen. En av de saker vi kan göra är att minska på allt vardagsfikande och äta mer näringsrik mat: Sötsaker driver fetma som driver cancer.

Femte dagen blev en del förvånade. Allt för få vet att även hälsofilen kan vara full av tillsatt socker. Läs alltid ingredienslistan på allt du köper! I inlägget finns ett recept på en fruktyoghurt som du kan göra själva. Grymt god och fri från tillsatt socker: Har du koll på mängden socker hälsofilen?

Dag 6 konstaterade vi att vissa av de frukostflingor som marknadsförs mot barn innehåller mer socker än vad ballerinakakor gör. Svenska barn får i sig mer än en femtedel av alla sina kalorier från socker, varav det mesta är socker som är tillsatt i maten. Uppmaningen till föräldrar är att alltid läsa ingredienslistan på all mat de köper åt sina barn: Barns frukostflingor är sötare än kakor.

Dag 7 granskade vi ingrendienslistan på glass. I glassen på bilden finns fyra former av socker: glukos-fruktossirap, socker, glukossirap och dextros. I övrigt är den mestadels gjord på processade ingredienser, pulver och tillsatser. Skillnaden är stor mot hur man gjorde glass förr. I det recept vi har hittat från 1960-talet använde man näringsrika äggulor och mindre än halva mängden socker mot idag. Vill du testa att göra glass själv? Du hittar receptet här: Glass – halva mängden socker kan ge samma njutning.

Sedan var det Världsdiabetesdagen. Då hade vi en debattartikel om socker i Aftonbladet. Vi gick också upp hiskeligt tidigt för att duka upp den mängd sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år i TV4:as Nyhetsmorgon. Budskapet var att politiker måste börja jobba mot sockret på samma vis som de har jobbat mot rökning. 450 000 personer har typ 2-diabetes och ungefär dubbelt så många har förstadiet till sjukdomen. Det kostar oss för mycket och vi behöver vända trenden.

För att riksdagspolitikerna skulle få en möjlighet att se alla sötsakerna med egna ögon, fraktade vi dem sedan till Mynttorget som ligger nära riksdagen. Vi dukade upp allting i ett tält, och bjöd in riksdagsledamöterna till årets kalas. Läs mer här: Årets kalas – idag dukar vi upp det framför riksdagen.

Ett tiotal riksdagsledamöter besökte tältet, bland annat Kristina Nilsson (S), vice ordförande i Socialutskottet (på bilden ovan tillsammans med en av Kostfondens grundare, Ann Fernholm). Under dagen intervjuade vi också en rad personer som på olika vis arbetar mot sockret. Du kan titta på intervjuerna via denna länk: Världsdiabetesdagen – en manifestation mot sockret.

Dag 9 visade vi sockermängden i läsk. Vi svenskar köper i genomsnitt  43,3 liter sockersötad läsk per person och år. Mängderna har minskat, men det är fortfarande dubbelt så mycket som vi drack på 1960-talet. Ett av de hälsoproblem som ökar i världen är fettlever. I inlägget kan du läsa om varför det finns skäl att misstänka att en hög konsumtion av läsk kan bidra till fettlever: En tvåbarnsfamilj köper 173 liter läsk varje år.

Dag 10 handlade om choklad. I kakao finns ämnen som är nyttiga för kroppen, bland annat antioxidanter och järn. Men välj din choklad med omsorg. I 100 gram mjölkchoklad ryms en vuxen persons maximala dagsranson socker. Varianter där det står ”Dark” på förpackningen kan också vara fulla med socker. Läs ingredienslistan och välj gärna en choklad med under 30 gram sockerarter per 100 gram: Välj choklad med omsorg.

Dag 11 synade vi barnmaten. Den innehåller sällan vanligt vitt socker, däremot är den ofta sötad med koncentrerad juice. Världshälsoorganisationen varnar för den höga halten av fritt socker i juice och menar att vi behöver dra ner även på det. Det är bättre att barn äter riktig frukt, där alla fibrer, antioxidanter och vitaminer finns kvar: Bebismat sötas med koncentrerad fruktjuice.

Dag 12 räknade vi ut att Stina fick i sig nästan en dubbel maximal dagsranson socker under sitt födelsdageskalas. Hon drack ett glas saft och åt marängsviss. Sedan fick hon en tablettask och en klubba i fiskdammen. En del reagerade på inlägget och menade att många barn äter mer socker än så på sina kalas. Dessvärre kan det nog vara sant. Ett av våra förslag är att vi börjar servera god mat på kalasen också, så att barnen får i sig mer än bara sötsaker: Barnkalas – dubbla dagsransonen socker på några timmar.

Dag 13 delade vi med oss av ett enkelt knep: halvera alltid mängden socker i recepten när du bakar. De flesta sötsaker som vi bakar och köper är översötade. I kladdkakan på bilden är det 52,5 sockerbitar. I inlägget hittar du ett recept på en kladdkaka med mindre än en tredjedel så mycket socker i. Ju mindre socker du äter, desto mindre krävs för att du ska känna söt smak: Bästa tipset – baka med halva mängden socker.

Sista dagen gick vi igenom några av sockervärstingarna i butiken. Efter frukostflingorna dag 6, blev detta vårt mest delade inlägg. Visste du att ett barn som dricker 2 dl O’boy till frukost och äter två mackor med nutella på, får i sig hela sin maximala dagsranson av socker innan klockan ens har slagit nio? Andra sockervärstingar som vi tog upp i inlägget är nyponsoppa och teriyakisås. Här hittar du bilderna på dem: Har du koll på sockervärstingarna i affären?

Vårt viktigaste budskap är: läs alltid ingredienslistorna på allt du köper. Det finns ingenting som livsmedelsindustrin tjänar så mycket pengar på som den söta skräpmaten. Även om det är tidskrävande måste vi konsumenter hålla koll på vad vi äter, annars får vi väldigt lätt i oss mer socker än vad kroppen klarar i längden.

Vårt varmaste tack till fotografen Cristian Bogdan som på ideell bas tog alla sockerbilderna åt Kostfonden år 2018. En bild säger mer än tusen ord och reaktionerna på våra inlägg – mängder av häpna och arga emojis – visar att det verkligen är sant. Sprid nu kunskapen vidare, så att ännu fler kan få en chans att skaffa sig sockerkoll!

Vill du ser fler liknande granskningar från Kostfonden? Stöd oss. Vårt mål är att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens. Som månadsgivare hjälper du oss att arbeta långsiktigt. Du kan också bli företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Följ vårt arbete på Facebook, Instagram eller Twitter. Stort tack!