Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

Stöd kostforskningen nu


90_Konto_Logo_RGB_widget


Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad




Två olika kopplingar mellan kost och autism

Under flera decennier har hypotesen att gluten och mjölk påverkar autism funnits, men den har aldrig fått någon ordentlig genomlysning. Utöver detta finns en samsjuklighet mellan epilepsi och autism. Vid epilepsi har en strikt lågkolhydratkost bevisad effekt, men forskare har aldrig i stora studier undersökt om denna form av kost även kan hjälpa vid autism. Kostfonden vill utvärdera båda dessa kopplingar mellan kost och autism.

Att spannmålsproteinet gluten och mjölkproteinet kasein kan påverka autism är en tes som har florerat länge. Den vetenskapliga litteraturen är fylld av små studier som undersöker kopplingarna, men resultaten spretar åt olika håll. Tesen hänger ihop med uppfattningen att barn med autism relativt ofta ha struliga magar. Det tycks gälla en undergrupp av barnen. I en undersökning från 2013 fick föräldrar till tusen barn med autismspektrumdiagnos svara på frågor kring förstoppning, diarré och gaser i magen. Det visades sig vara åtta gånger så vanligt med magproblem bland barn med autism i jämförelse med barn som har utvecklats normalt. I en studie på 14 000 barn med autismspektrumdiagnos från 2012 visade barnens journaler att magproblem var 2,6 gånger så vanligt. Återigen andra studier tyder på att runt 40 procent av alla barn med autism har tarmstrul. Den finns också en hel uppsjö studier som visar att barnens tarmflora är rubbad.

En del forskare menar att den störda tarmen leder till att tarmarna läcker och att delar av mjölk- och glutenproteiner kan ta sig in i blodbanan. När dessa når hjärnan kan de, enligt denna tes, fungera som opiumliknande substanser (opioider) och störa signaler mellan nervceller.

Kan mat fri från gluten och mjölk hjälpa en undergrupp?

Den här tesen är kontroversiell i forskarvärlden. Samtidig visar ny forskning att personer med autism oftare än andra har ett immunförsvar som har reagerat mot gluten. I en svensk studie från 2013 kunde forskarna se att det var fyra gånger så vanligt med glutenkopplade antikroppar i blodet. Samma år publicerades två liknande studier med samma resultat. I en av dem såg forskarna att det även var vanligare med antikroppar mot mjölkprotein hos personer med autism.

I de studier där forskare tidigare har undersökt om en gluten- och mjölkfri kost kan hjälpa vid autism, har de slagit ihop alla barn med autism i en och samma grupp. I dessa studier har det verkat som att vissa barn har blivit hjälpta av kosten, medan andra inte har påverkats alls. Det skulle behövas högkvalitativa studier där enbart barn som bär på antikroppar mot gluten och mjölkprotein studeras.

Kan kost som hjälper mot epilepsi hjälpa mot autism?

En annan fråga som behöver besvaras är om den kost som hjälper en undergrupp av barn med epilepsi, även kan hjälpa vid autism? Barn med epilepsi är ofta hjälpta av en extremt strikt form av lågkolhydratdiet som kallas för ketogen diet. Runt en tredjedel av alla barn med autism har också epilepsi. Ju svårare autism ett barn har, desto större är risken att epilepsi också ska utvecklas. När forskare har letat efter genetiska förändringar som är kopplade till svår epilepsi, hittar de också ett stort överlapp med autismspekturmtillstånd. Precis som vid epilepsi är ofta cellernas energikraftverk, mitokondrierna, försvagade vid autism. Det gäller inte för alla, men det gäller för många av barnen. Ju sämre mitokondrier, desto svårare verkar autismen kunna bli. Precis som vid epilepsi är nivåerna av syreradikaler höga i cellerna och halterna av ett skyddande ämne som heter glutation är låg.

Eftersom det finns så stora likheter mellan sjukdomarna prövade grekiska forskare i början av 2000-talet en ketogen diet som behandling mot autism. På ön Kreta får ovanligt många barn diagnosen. 30 barn fick pröva en strikt lågkolhydratdiet, 23 av dem klarade av att äta den fettrika dieten. Fem fick ingen effekt och slutade ganska snart. Av de 18 barn som återstod fick alla en förbättring. Två pojkar blev så pass mycket bättre att de kunde börja i en vanlig skola. Åtta av barnen fick en medelbra förbättring, medan åtta av barnen fick en mindre förbättring. Totalt fick en fjärdedel en så stor förbättring att det var värt att följa den strikta dieten; de fick bland annat lättare att koncentrera sig och att lära sig saker.

När resultaten publiceras skriver de grekiska forskarna att detta ämne kräver fler utvärderingar. Men inga liknande studier har hittills genomförts. År 2013 rapporterade forskare att en ketogen diet fungerar mot autismliknande beteenden hos möss. Det skulle behövas vetenskapliga studier som utvärderar om en undergrupp av barn med autism kan vara hjälpta av en strikt lågkolhydratkost. Autism är ett funktionshinder som ökar bland barn och det är viktigt att hitta effektiva behandlingar.

Övriga fakta: Flera kopplingar mellan gluten och hjärnan

Det finns en ovanlig form av glutensjukdom som heter gluten ataxia där patienterna har glutenkopplade antikroppar i blodet. Vid ataxi förlorar personen sin koordinationsförmåga. En del blir rullstolsburna eftersom de inte längre klarar av att gå. Orsaken är att immunförsvaret attackerar en del av lillhjärnan, som blir förstörd.

En stor registerstudie från Sverige visar också att det finns ett samband mellan glutenintolerans och epilepsi; det är 40 procent vanligare med epilepsi bland personer som har glutenintolerans. Varför dessa kopplingar finns, vet ingen idag.

Referenser:

Autism ökar bland barn:

Prevalence of autism in a US metropolitan area (2003)

Prevalence of autism spectrum disorders–Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network, 14 sites, United States, 2008 (2012)

The prevalence of autism spectrum disorders in toddlers: a population study of 2-year-old Swedish children (2012)

Undersökningar av hur en gluten- och mjölkfri kost påverkar barn med autism:

Gluten- and casein-free dietary intervention for autism spectrum conditions (2012)

Gluten- and casein-free diets for autistic spectrum disorder (2008).

The ScanBrit randomised, controlled, single-blind study of a gluten- and casein-free dietary intervention for children with autism spectrum disorders (2010).

A review of gluten– and casein-free diets for treatment of autism: 2005-2015 (2015)

Barn med autism har ofta problem med tarmar och tarmflora:

Gastrointestinal Problems in Children with Autism, Developmental Delays or Typical Development (2013).

Parent-reported gastro-intestinal symptoms in children with autism spectrum disorders (2013)

The prevalence of gastrointestinal problems in children across the United States with autism spectrum disorders from families with multiple affected members (2011)

Reduced incidence of Prevotella and other fermenters in intestinal microflora of autistic children (2013).

Impaired carbohydrate digestion and transport and mucosal dysbiosis in the intestines of children with autism and gastrointestinal disturbances (2011)

Gastrointestinal microflora studies in late-onset autism (2002) 

Personer med autism har glutenkopplade antikroppar i blodet:

Increased risk of epilepsy in biopsy-verified celiac disease: a population-based cohort study (2012).

A nationwide study of the association between celiac disease and the risk of autistic spectrum disorders (2013)

Antibodies against food antigens in patients with autistic spectrum disorders (2013)

Markers of Celiac Disease and Gluten Sensitivity in Children with Autism (2013)

Studier som visar att tarmfloran kan påverka beteendet:

Microbiota modulate behavioral and physiological abnormalities associated with neurodevelopmental disorders (2013)

Toward effective probiotics for autism and other neurodevelopmental disorders (2013)

Normal gut microbiota modulates brain development and behavior (2011)

Om en ketogen diet vid epilepsi:

Ketogenic diet for the treatment of refractory epilepsy in children: A systematic review of efficacy (2000)

A decade of the modified Atkins diet (2003-2013): Results, insights, and future directions (2013)

Neuroprotective and disease-modifying effects of the ketogenic diet (2006).

Om dysfunktionella mitokondrier vid epilepsi och autism:

Mitochondrial dysfunction in epilepsy (2013).

The ketogenic diet increases mitochondrial glutathione levels (2008).

Mitochondrial reactive oxygen species regulate the strength of inhibitory GABA-mediated synaptic transmission (2014)

Mitochondrial dysfunction in autism spectrum disorders: a systematic review and meta-analysis (2012).

Mitochondrial dysfunction in autism (2010).

Om kopplingar mellan epilepsi och autism:

Epilepsy beyond seizure: a population-based study of comorbidities (2014)

The co-morbidity burden of children and young adults with autism spectrum disorders (2012).

De novo mutations in epileptic encephalopathies (2013).

Undersökningar av ketogen diet vid autism:

Application of a ketogenic diet in children with autistic behavior: pilot study (2003)

Ketogenic diet improves core symptoms of autism in BTBR mice (2013)

A Review of Traditional and Novel Treatments for Seizures in Autism Spectrum Disorder: Findings from a Systematic Review and Expert Panel (2013)