Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

 

Stöd kostforskningen nu

 


 

Prenumerera på Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad

 

Kan adhd påverkas av en överkänslighet mot mat?

När barn med adhd fick samma kost som högallergiska barn, fick majoriteten en märkbar förbättring av sina symptom. Forskarna bakom studien menar att det finns en form av adhd som kan vara matinducerad. Annan forskning tyder på att adhd har en koppling till allergiska sjukdomar. Dessa kopplingar behöver utvärderas med bra vetenskapliga metoder. 

År 2011 publicerade holländska forskare en vetenskaplig studie i den medicinska tidskriften the Lancet. Barn med adhd, mellan fyra och åtta år gamla, fick under fem veckor pröva en så kallad elimineringsdiet. Det är en extremt strikt kost som enbart består av ett fåtal livsmedel, bland annat ris, kalkon, lamm, sallad, morötter, vitkål, päron och vatten. Tanken var att barnen under några veckor skulle utesluta allting som de möjligtvis kunde vara överkänsliga mot: mjölk, spannmål, ägg, fisk, färgämnen och alla andra tillsatser som finns i många av dagens livsmedel.

På denna kost mer än halverade 60 procent av barnen sina adhd symptom. I kontrollgruppen, som fick råd om en vanlig hälsosam kost, hände ingenting. Forskarna bakom studien menar att det här visar att det finns en matinducerad adhd. Läs studien här: Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a randomised controlled trial.

Att adhd skulle kunna bero på överkänslighet mot mat är ingen ny tanke. Men i studier där forskare exempelvis har uteslutit enbart vete eller artificiella färgämnen, har de aldrig fått någon tydlig effekt på försöksgruppen. Tanken med elimineringsdieten är att barn med adhd skulle kunna vara känsliga mot helt olika saker.

Adhd är kopplat till en allergisk läggning

I stora epidemiologiska studier har också forskare hittat en koppling mellan adhd och en allergisk läggning, vilket skulle kunna stödja tesen att adhd i en del fall kan påverkas av en överkänslighet mot mat. Adhd har ett samband med en cirka 40-60 procents högre risk för allergisk snuva och cirka 30 procents högre risk för atopiskt eksem. Riskökningen för astma är runt 30 procent.

När forskare omvänt har undersökt personer med atopiskt eksem, har de hittat en riskökning för både adhd och autism. Barn som har fått atopiskt eksem tidigt under livet, verkar också löpa en högre risk att utveckla adhd tidigt.

Fler studier behövs av kopplingarna mellan adhd och mat

När den nederländska studien publicerades skrev bland annat Svenska Dagbladet om den: Kostbyte kan lindra adhd. Studien har fått kritik eftersom den inte var vad man kallar för blindad. Föräldrarna till barnen som deltog i studien var väl medvetna om att deras barn bytte kost och det kan ha färgat resultaten genom en så kallad placeboeffekt. Samtidigt antyder de starka kopplingar som finns mellan överkänslighet och adhd att detta skulle behöva utforskas vidare. Det är viktigt att barn med adhd får bästa möjliga behandling.

Studier som kopplar adhd till en allergisk läggning:

Mental health comorbidity in patients with atopic dermatitis (2013)

Association between atopic diseases and attention-deficit/hyperactivity disorder in childhood: a population-based case-control study (2013)

Mental health comorbidity in patients with atopic dermatitis (2013)

Infant atopic eczema and subsequent attention-deficit/hyperactivity disorder – A prospective birth cohort study (2014)

Comorbidity of Allergic and Autoimmune Diseases Among Patients With ADHD: A Nationwide Population-Based Study (2013)

Association of atopic diseases and attentiondeficit/hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analyses (2017)