Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

Stöd kostforskningen nu


90_Konto_Logo_RGB_widget


Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad




Peter Jihde och Kostfonden satsar på typ 1-diabetes

11 december, 2015

Allt fler barn och vuxna drabbas av typ 1-diabetes. Sjukdomen gör att blodsockret lätt stiger till nivåer som skadar njurar och ögon, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Tillsammans med Peter Jihde ska Kostfonden nu samla in resurser till en studie som utvärderar hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå.

För tre år sedan fick programledaren Peter Jihde diagnosen typ 1-diabetes. När han läste om sjukdomens följder på internet fick han en chock: amputationer, blindhet, farliga njurskador och hjärt-kärlsjukdom.

– I den fasen fanns bara mörker. Jag såg enbart problemen och trodde aldrig mer att jag skulle få göra något roligt i livet, säger Peter Jihde, som idag berättar om hur det är att ha typ 1-diabetes i TV4:s Nyhetsmorgon.

PJ_insulin

Numera har han en ljusare bild av sin framtid. Han har lagt om kosten och tränar mycket. Det stabiliserar blodsockret och skyddar mot sjukdomens följder.

– Nu äter jag max en juniorknytnäve av kolhydratrik mat varje måltid. Men det har varit mentalt svårt att lägga om och det är jobbigt att alltid vara beroende av att ta insulin, säger han.

Kost vid typ 1-diabetes – ett outforskat område

Kosten spelar stor roll för hur högt blodsockret stiger efter en måltid, men ändå är kostens effekter vid typ 1-diabetes ett outforskat område. När statens kunskapscentrum för hälso- och sjukvård, SBU, år 2010 utvärderade den vetenskapliga grunden för kostråd vid typ 1-diabetes konstaterade myndigheten att det råder en ”uppenbar brist” på studier som undersöker kostens effekter på sjukdomen.

– Men vi vet att ett pendlande blodsocker leder till ett högre medelblodsocker och att man ofta behöver allt större doser insulin. Det blir en ond cirkel där många börjar må dåligt både psykiskt och fysiskt. En hel del går också upp i vikt, får bukfetma och metabolt syndrom, säger Kerstin Brismar, ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd och professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

I Sverige har ungefär 70 000 personer typ 1-diabetes. Drygt en tredjedel utvecklar den ämnesomsättningsrubbning som forskare kallar för metabolt syndrom och som gör att kroppen blir relativt okänslig för insulin. För personer med typ 1-diabetes leder metabolt syndrom till en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdom och kortare livslängd.

Kosten kan förhindra skador av typ 1-diabetes

Kostfonden vill se kliniska prövningar som utreder hur kosten kan användas för att förhindra det skadliga förloppet av typ 1-diabetes. Många har svårt att hålla ett stabilt och lågt blodsocker och mer effektiva kostbehandlingar kan sannolikt förlänga livet.

– På ren svenska tycker jag att det är för jävligt att det finns så få kvalificerade koststudier på typ 1-diabetes. Det kommer att bli min livsuppgift att se till att en sådan genomförs, säger Peter Jihde

Tillsammans med Kostfonden kommer han nu att samla in pengar till en studie som utvärderar hur personer med typ 1-diabetes kan äta för att stabilisera blodsockret på en låg och jämn nivå, vilket minskar insulinbehovet. Studien ska hålla en så hög kvalitet att den kan ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. Målet är att förbättra framtidsprognosen för de runt 800 barn och unga i åldern 0-18 år och cirka 1200 vuxna som årligen drabbas av sjukdomen. Fler ska kunna leva ett längre och friskare liv.

Stöd livsviktig forskning

Vill du stödja en sådan livsviktig studie? Lämna en donation, ge en julgåva, eller bli månadsgivare till Kostfonden, så hjälper du oss att bedriva det långsiktigt arbete som krävs för att stärka kostbehandlingars roll i vården.

Fakta typ 1-diabetes:

Vid typ 1-diabetes attackerar kroppens immunförsvar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Gradvis minskar insulinproduktionen vilket leder till en sjuklig viktnedgång (muskler och fett försvinner), uttalad trötthet och att blodsockret blir högre. När cellerna inte längre kan producera insulin, stiger blodsockret till skyhöga nivåer och man får farliga syror i blodet, mår illa, kräks och får ont i magen. Insulinbehandling är då livsviktigt, annars blir personen medvetslös. Varje år drabbas cirka 2000 personer av typ 1-diabetes.

Läs mer om typ 1-diabetes här.