Bli månadsgivare

Hjälp oss att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka hälsan. Som månadsgivare ger du oss bäst förutsättningar att stärka forskningen genom ett långsiktigt arbete.

Stöd kostforskningen nu


90_Konto_Logo_RGB_widget


Kostfondens nyhetsbrev

Följ Kostfondens senaste framsteg och nyheter i vårt nyhetsbrev.

* = obligatoriskt fält

Kontakta oss

Kostfonden
Epost: info@kostfonden.se
Telefon: 070-750 22 16
Adress: Kostfonden
℅ Sjödin
Strandvägen 10
269 39 Båstad




Ny satsning från Kostfonden:
Stor utvärdering av kostbehandling vid typ 1-diabetes

16 september, 2016

Kostfonden tilldelar nu forskare vid Karolinska Sjukhuset minst 600 000 kronor för att utvärdera hur mängden kolhydrater i maten påverkar blodsockret vid typ 1-diabetes. En av fyra personer med typ 1-diabetes har allvarliga problem att reglera blodsockret. Effektivare kostbehandlingar kan därför rädda liv. 

Cirka 50 000 barn och vuxna har typ 1-diabetes i Sverige. Trots att många är drabbade är det osäkert vilka kostråd som effektivast motverkar sjukdomens långsiktiga komplikationer, till exempel njurskador, synskador och hjärt-kärlsjukdom. I sina nuvarande diabeteskostråd skriver Socialstyrelsen: ”Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt. Området är delvis outforskat och det vetenskapliga underlaget är bräckligt.

– Vi diabetesläkare saknar underlag för att kunna ge bra råd. Därför kan patienter få olika råd beroende på vem de träffar, vilket skapar förvirring. Många går till internet och söker information där istället. Så ska det inte vara, säger Kerstin Brismar som är ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd och professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

Studien ska utvärdera effekter och biverkningar

För att fylla denna kunskapslucka satsar Kostfonden nu på en klinisk studie som kommer att ledas av forskare vid Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes vid Karolinska Sjukhuset.* En av forskarna är Anneli Björklund, docent och överläkare, som ser ett stort behov av bättre vetenskap på området:

– Det är viktigt för patienterna att få kostråd som gör att de mår så bra som möjligt. Som behandlande doktorer får vi mycket frågor kring maten, men vi har inget gediget vetenskapligt underlag att luta oss mot när vi ska ge råd, säger hon.

I undersökningen – som kommer att bli en av de största koststudierna någonsin på personer med typ 1-diabetes – kommer 135 vuxna personer som har problem att reglera blodsockret att slumpmässigt delas in i tre olika grupper. En grupp ska få rekommendationer om att följa en traditionell diabeteskost med 50-60 energiprocent kolhydrater; en andra grupp ska få följa en måttlig lågkolhydratkost med 30-40 procent kolhydrater och en tredje grupp ska få följa en strikt lågkolhydratkost med 10-20 procent kolhydrater.

Intensivt stöd att följa kosten

Patienterna kommer att få ett intensivt stöd att följa kostbehandlingen under studiens första månader och effekten av kostomläggningen kommer att studeras under ett år.

– Om patienterna sänker sitt blodsocker kommer det i längden att minska deras risk för långsiktiga komplikationer. Samtidigt måste vi försäkra oss om att kostbehandlingarna inte ger några farliga biverkningar. Därför ska vi till exempel undersöka hur ofta patienterna drabbas av hypoglykemier och ketoacidos. Vi kommer också att följa patienternas blodfetter, säger Anneli Björklund.

Under senare tid har det förts en debatt kring riskerna med en strikt lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes. Å ena sidan hävdas att ett lågt kolhydratinnehåll i maten ökar risken att drabbas av både hypoglykemier (ett för lågt blodsocker) och ketoacidos (ett livshotande tillstånd där blodet blir surt). Å andra sidan hävdas att en lågkolhydratkost leder till ett jämnare blodsocker och därför färre hypoglykemier och mindre risk för ketoacidos.

– Den här debatten har varit ganska infekterad. Vi tycker att det är viktigt att man genom en välgjord vetenskaplig studie tar reda på hur det faktiskt förhåller sig, säger Kerstin Brismar.

Stöd vår livsviktiga forskning

Kostfonden satsar minst 600 000 kronor på studien och kommer tillsammans med forskarna på Karolinska sjukhuset att söka fler finansiärer. Studien beräknas kosta 3,6 miljoner kronor i sin helhet.

Hjälp oss i att finansiera denna livsviktiga studie! Ge en engångsdonation, eller bli månadsgivare. Som månadsgivare stödjer du vårt arbete långsiktigt.

* Vi på Kostfonden vill vara transparenta med hur det har gått till när vi har valt ut denna studie. I april månad höll vi en utlysning som gick ut till Sveriges alla medicinska universitet. Vi bad forskare komma in med förslag på studier av hur kosten kan användas för att sänka och stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes. Vi fick in en ansökan, men det förslaget utredde delvis andra frågor än kostens effekt på blodsockret. Därför avslog vi den ansökan.

I utlysningen sökte ingen från Kerstin Brismars klinik eftersom hon är ordförande i Kostfondens Vetenskapliga råd och det kunde räknas som jäv. När vi hade avslagit den ansökan vi fick in öppnade vi för forskare från Kerstin Brismars klinik att söka och det är nu till denna forskargrupp medlen går. Kostfondens vetenskapliga råd har haft synpunkter på studiedesignen för att höja kvalitéten. Fondens uttalade mål är att finansiera studier som kan ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. Vår bedömning är att den studie som vi nu beviljar medel kan göra det.